Ett irakiskt spädbarn sökte asyl med motiveringen att han är utomäktenskapligt född. Medicinen klortiazid som han behöver för sin njursjukdom finns med på en irakisk lista på mediciner som alltid ska finnas tillgängliga. WHO hävdar att 80 procent av medicinerna på listan ändå inte finns i Irak. WHO:s ifrågasättande av officiella irakiska uppgifter ger barnet asyl.
Ett irakiskt spädbarn sökte nyligen asyl med motiveringen att han är utomäktenskapligt född. Han nekades asyl av Migrationsverket. Inför migrationsdomstolens påföljande förhandling har han diagnosticerats med njursjukdomen ”nefrogen diabetes insipidus typ 1″. Pojken menar på att han måste få asyl i Sverige eftersom medicinen klortiazid som han behöver för att behandla sin njursjukdom inte finns i Irak.
Irak intygar att medicinen finns tillgänglig
Migrationsverket menar att det går bra att utvisa pojken till Irak. Verket hänvisar även till så kallad ”landinformation” i form av en lista på läkemedel som Irak lovar alltid ska finnas tillgängliga i Irak. Klortiazid finns med på den listan.
Oväsentligt om Irak säger medicin finns
Domstolskvartetten – som innefattar SD-nämndemannen Roland Gustafsson – hittar dock annan ”landinformation” som de menar öppnar upp ett kryphål för att bevilja pojken asyl. Så här skriver rätten:
Vidare har Migrationsverket hänvisat till att de mediciner som A får finns med på en av irakiska myndigheter utfärdad lista med läkemedel som alltid ska vara tillgängliga i landet. Av landinformationen framgår dock att WHO har uttalat att 80 procent av dessa läkemedel inte finns tillgängliga på sjukhus i Irak.
Nuvarande praxis i migrationsdomstolarna är att det är Migrationsverket som ska bevisa att en viss behandling/medicin finns tillgänglig i det land en person som söker sjukvårdsasyl kommer ifrån. Med följande motivering ger domstolen till slut pojken sjukvårdsasyl på ”synnerligen ömmande omständigheter”.
Med hänsyn till att Migrationsverket inte har inkommit med relevant landinformation som motbevisar vad A har fört fram om att den för honom nödvändiga vården saknas i Irak, anser migrationsdomstolen att det är visat att han inte kan få adekvat vård och behandling i hemlandet. Sådan finns däremot tillgänglig i Sverige. Det bästa för A får därför anses vara att få stanna i Sverige och här få den vård och behandling som han behöver.
Noteras bör att domslutet inte handlar specifikt om klortiazid. Domstolen underkänner irakiska myndigheters uppgifter om medicintillgång generellt, med hänvisning till WHO:s påståenden.
Domslutet var enhälligt. De som dömde i målet var rådmannen Sari Olausson och nämndemännen Stefan Bengtsson (V), Claes Borell (S) och Roland Gustafsson (SD). Domen har målnummer UM 8212-21 och går att beställa från förvaltningsrätten i Stockholm.
LÄS ÄVEN: Brist på hydrokortison i Irak ger asyl
LÄS ÄVEN: Afghaner med hepatit B har rätt till asyl
