I 83 procent av landets kommuner har andelen elever i grundskolan som kräver någon form av specialkost ökat kraftigt. De vanligaste skälen är allergier, gluten- eller laktosintolerans samt religion. Kraven gör att skolorna kan tvingas servera flera varianter av samma rätt och nu larmar kommunerna om att situationen håller på att bli ohållbar.
– Specialkosten har exploderat de senaste åren och det ser likadant ut i alla kommuner, säger Marianne Backrud-Hagberg, kostchef i Nyköpings kommun och ordförande i Kost & Näring, en branschförening inom Ledarna för kostchefer, till Dagens Nyheter.
Enligt Kost & Näring är i dag omkring var femte skollunch anpassad i någon form. Det kan handla om laktosfri, mjölkfri eller glutenfri mat men även inget fläsk eller vegansk. För elever med kombiallergier kan man inte äta spannmål, baljväxter, ägg eller mjölk.
Ytterligare en grupp som ökat på kort tid är elever med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, som adhd och autismspektrumtillstånd. Dessa äter ofta bara några få livsmedel eller endast sina egna medhavda. De kan dessutom behöva omfattande stöd för att kunna äta tillsammans med andra.
– Det blir många olika parametrar och vi har över hundra specialkoster som ska lagas varje dag, säger Marianne Backrud-Hagberg.
Samtidigt ställs hårda krav på att maten som serveras ska vara näringsriktig och mättande samt politiska krav på att den ska vara ekologisk, lagad på plats, närodlad och att det ska vara svenskt kött.
För tio år sen hade man en dietkock på ett kök, i dag krävs 2-3 stycken. Specialkosten är resurskrävande, konstaterar Backrud-Hagberg.
Extra kostnader för kommunerna
De extra kostnaderna detta medför läggs på kommunerna och ju mer specialkosten kostar, desto mindre finns kvar att lägga på den gemensamma maten.
Ett exempel är Falkenberg där elever med specialkost ökat med 50 procent sedan 2017. Av de 5 300 måltider kommunen serverar i skolorna varje dag är omkring 600 specialanpassade på grund av medicinska skäl – räknar man in religiösa och kulturella skäl dubblas antalet till 1 200.
I vissa skolor kräver man läkarintyg medan man på andra håll litar på föräldrarnas ord vilket ökar antalet än mer. Nu efterlyser man nationella riktlinjer för hur frågan med specialkost ska behandlas.
