Riksdagen har onsdagen antagit en ny ramlag för public service som samlar regler om uppdrag, granskning och finansiering av SVT, SR och UR. Lagen börjar gälla den 2 december 2025, medan de ekonomiska villkoren och ändringarna i radio- och tv-lagen träder i kraft först den 1 januari 2026. Förändringarna är sammantaget små och missnöje uttrycks från både höger- och vänsterpolitiskt håll.

Beslutet innebär att uppdrag och finansiering förs in i en teknikneutral lag om public service. Samtidigt fastställs ramarna för den åttaåriga tillståndsperioden 2026–2033. Kulturutskottets betänkande (KrU2) låg till grund för omröstningen och innehåller 17 reservationer från den rödgröna oppositionen.

Finansiering: samma men lägre årlig uppräkning

Riksdagens inriktning är att årlig uppräkning minskar över tid: +3 % (2026), +2 % per år (2027–2030) och +1 % per år (2031–2033). Förespråkare menar att detta driver effektivitet och dämpar kostnadstrycket över tid. Oppositionen anser tvärtom att ramarna är otillräckliga för att bära uppdraget.

LÄS ÄVEN: Regeringen klubbar avtalsperiod för public service till 2033

Som jämförelse uppgick medelstilldelningen 2025 till cirka 9,45 miljarder kronor: SVT 5,57, SR 3,40 och UR 0,49 miljarder. Sammantaget strax under 10 miljarder skattekronor.

Cheferna kritiska – vill ha mer pengar av skattebetalarna

SVT:s vd Anne Lagercrantz kallar upplägget ” önsketänkande” och varnar för att ett utökat beredskapsuppdrag i såren av att TV4 slopar sin del av uppdraget inte är finansierat. SR:s vd Cilla Benkö har varnat för att majoritetens finansiering kan leda till ett ”kraftigt bantat” SR och i värsta fall en ”stegvis nedmontering”.

LÄS ÄVEN: Statsmedierna kräver flera miljarder extra – vill konkurrera med Spotify

Bolagens ledningar gör därmed gemensam sak med den rödgröna oppositionen – S, V, C och MP reserverade sig på flera punkter kring finansieringen – något som i sig uppmärksammats som ett avsteg från opartiskhetskravet där VD förväntas förhålla sig neutral.

Opartiskhet: extern analys och bredare granskning

Riksdagen ställer sig bakom skärpt extern uppföljning av effektivitet och opartiskhet, och en breddning av Granskningsnämndens mandat så att allt publicerat innehåll – även på internet och externa plattformar – kan omfattas. Förespråkare ser det som ett svar på återkommande kritik mot bristande opartiskhet och som ett sätt att stärka förtroendet.

LÄS ÄVEN: Public service pekas ut som det största hotet mot Sveriges demokrati

Kritiken mot partiskhet har varit återkommande i debatten och speglas bland annat i förtroendegapen mellan höger- och vänsterväljare i SOM-mätningar, liksom i enskilda fällningar för opartiskhet i Granskningsnämnden.

Kön och hudfärg i ”speglingsuppdraget” slopas

Formuleringar om mångfald och jämställdhet i det s.k. speglingsuppdraget stryks/skrivs om i de nya villkoren. Förespråkare välkomnar en mer innehålls- och kvalitetsfokuserad skrivning som undviker kvoteringstolkningar och osunt fokus på hudfärg och kön.

LÄS ÄVEN: Public Service-skatten sänks med knapp hundralapp per år – efter överkonfiskering

Motståndare på vänsterkanten menar i stället att det är viktiga värden tas bort från statsmediernas journalistik.

Breda utbudet ligger fast

Public service behåller sitt breda uppdrag med nyheter, samhälle, drama, sport och underhållning. Kritiker hade velat se ett smalare kärnuppdrag inriktat på sådant som kommersiella aktörer inte erbjuder.

LÄS ÄVEN: Undersökning: Nästan bara vänsterväljare anser SVT och SR sakliga och opartiska

Man menar också att beslutet sviker av Tidöpartierna före valet utlovade kursändringar om ett smalare Public Service.