Ecuador har gett klartecken till att det rum som WikiLeaks-grundaren Julian Assange under sju ur disponerade på landets ambassad söks igenom. Man har också sagt ja till att överlämna Assange datorer och de filer som finns på dessa och andra lagringsmedia till USA:s åklagarmyndighet. I Sverige har överåklagare Eva-Marie Persson meddelat att Assange åter ska begäras häktad i sin frånvaro.

Den 11 april greps Assange och fördes bort från Ecuadors ambassad i London efter att landet fråntagit honom det diplomatiska skydd han åtnjutit sedan 2012 med hänvisning till risken att bli utlämnad till Sverige, där han utreddes för anklagelser om sexualbrott och därefter vidare till USA där han kan åtalas för WikiLeaks-relaterade avslöjanden.

LÄS MER: Julian Assange döms till ett års fängelse av domstol i London

I en rättegång ett par veckor efter gripandet på ambassaden dömdes han av brittisk domstol till ett års fängelse för att ha brutit mot borgensvillkoren när han för sju år sedan tog sin tillflykt till Ecuadors ambassad.

Nu går Ecuador de aktörer ytterligare till mötes vars avsikter är att få Assange fälld för dataintrång och att ha läckt hemligstämplade handlingar om USA:s krigföring i Irak och Afghanistan till media. Att Ecuador vänder från att ha skyddat Assange till att nu gå USA till mötes uppges bero på landets regimskifte.

LÄS MER: Julian Assange grips av brittisk polis – begärs utlämnad till USA

Den tidigare presidenten Rafael Correa efterträddes 2017 av Lenín Moreno som inte varit lika bekväm med att erbjuda skydd åt WikiLeaks-grundaren och som i april i år alltså gav efter för påtryckningar om att återkalla Assange diplomatiska skyddsstatus.

Genomsökningen av Assange rum på ambassaden i London är planerad att genomföras den 20 maj. Assange tillhörigheter kommer då att konfiskeras och en del av dessa överlämnas till amerikanska myndigheter. Det ecuadorianska beslutet beskrivs som ”ofattbart” av Assange advokat Baltasar Garzón som kallar det för ett ”absolut brott mot asylrätten”:

”Det är ofattbarnt att det land som gett honom skydd nu drar nytta av sin privilegierade position för att överlämna hans tillhörigheter till det land som lagför honom. Dessa tillhörigheter beslagtas utan domstolsbeslut, utan skydd för de rättigheter som politiska flyktingar har och utan att respektera de regler som gäller för när en person tas i fängsligt förvar. Saken förvärras ytterligare av de olagliga inspelningar som skett inne på ambassaden och som redan har beivrats. De systematiska kränkningarna av Assange rättigheter går utöver alla tänkbara gränser.”

Samarbetet mellan Ecuadors nya regering och USA uppges ha pågått i månader. Den amerikanska åklagarmyndighetens mål är att bland de av Assange tillhörigheter som man får överlämnade hitta sådant som ger ytterligare underbyggnad åt kravet på att Assange ska utlämnas till USA.

Begärs åter häktad i Sverige
Vid en presskonferens på måndagen meddelade överåklagare Eva-Marie Persson att hon beslutat lämna in en förnyad begäran om att Assange ska häktas i sin frånvaro. Hon menar att det finns skäl att återuppta och slutföra den förundersökning som tidigare lades ned.

I Sverige är Assange misstänkt för våldtäkt sedan han anmäldes av två kvinnor, socialdemokraten Anna Ardin och hennes vännina Sofia Wilén. Konkret består anklagelserna i att Assange ska ha genomfört ett samlag i samtycke men utan kondom och vid ett annat tillfälle avsiktligt haft sönder en kondom i samband med ett samlag. Assange har emellertid inte åtalats för något brott.

Assange advokat i Sverige är förvånad över att det svenska rättsväsendets agerande. ”Sverige skämmer ut sig” säger han i en kommentar till media.

De anklagelsepunkter som inte redan har avförts därför att ett eventuellt brott skulle vara preskriberat, kommer att passera preskriptionsdatum under 2020. Assange ska innan någon utlämning till Sverige kan bli aktuell först avtjäna 50 veckor i brittiskt fängelse för domstolstrots. Det finns därefter inte mycket tid kvar att vinka på om Assange ska åtalas i Sverige.

LÄS MER: Julian Assange – en svensk rättsskandal

Polisanmälningarna var det som drog igång alltsammans, som ledde till att Assange reste till England och sedan sökte asyl på Ecuadors ambassad i rädsla för att svenska myndigheter skulle hörsamma USA:s begäran om att få honom utlämnad.

Det är i skrivande stund oklart huruvida domstolen kommer att hörsamma eller avvisa överåklagarens begäran om ny häktning av Assange. Om domstolen säger ja kommer sannolikt en internationell arresteringsorder att utfärdas.