En enda av de stora nätjättarnas serverhallar slukar lika mycket el som ett halvt kärnkraftverk producerar eller dubbelt så mycket som krävs för att försörja en stad av Uppsalas storlek. Nu varnas för att de subventionerade etableringarna av företag som Google, Amazon och Facebook kommer att leda till allvarlig elbrist i landet.
Sveriges elförsörjning är redan i farozonen efter att utbyggnad av infrastrulturen för eldistribution eftersatts och Miljöpartiet drivit igenom stängningar av kärnkraftverk till förmån för satsningar på otillräcklig och otillförlitlig vind- och solkraft. Men nu tornar ett nytt hot upp sig – de stora Internetföretagens elslukande serverhallar.
Får elen nästan gratis
Sverige har blivit ett attraktivt land att etablera sig i för dessa företag. Medan vanliga elkonsumenter tvingas betala höga elpriser kryddade med höga elskatter får enormt lönsamma företag som Google och Amazon elen nästan gratis. Priserna subventioneras med upp till 97 procent.
Utlovade jobb och skatteintäkter har uteblivit
Tanken bakom att locka till sig dessa etableringar har från politiskt håll varit att det ska skapa arbetstillfällen och skatteintäkter. Den kalkylen har dock kommit på skam. Samtidigt som företagen annekterar stora delar av Sveriges elförsörjing och nästan inte betalar något för det har jobben och skatteintäkterna uteblivit.
Hushåll kan tvingas till ransonering
Situationen är nu så allvarlig att svenska hushåll som betalar fullpris för elen kan tvingas till elransonering vintertid när behovet av uppvärming och beslysning är stort. Ansökningar från nätjättar, beviljade och under behandling, omfattar ett elbehov på 3 500 MW. Nära hälften har redan fått klartecken. Det visar ett tidigare hemligstämplat dokument från Svenska kraftnät.
Drar lika mycket el som två Uppsala
Efter påtryckningar har en anonymiserad version av dokumentet lämnats ut. Det visar att det finns enskilda aktörer vars ansökningar godkänts som var och en kräver lika mycket el som ett halvt kärnkraftverk producerar eller dubbelt så mycket el som hela Uppsala drar.
– Ja, det är i storleksordningen ett halvt kärnkraftverk, bekräftar Lennart Söder, professor i elkraft på KTH i Stockholm, i en kommentar till den vänsterradikala boulevardtabloiden Aftonbladet (betalartikel 20-10-06).
Uppgifterna om de enormt elhungriga serverhallarnas etablering bekräftas också i en färsk rapport som Elmarknadsinspektionen skickat till regeringen.
Genom riktade stöd, subventioner och rabatter behöver nätjaättarna dessutom nästan inte betala något för elen. Där en vanlig elkonsument betala en krona, betalar Google, Facebook och Amazon endast tre öre.
Höjda elpriser för hushållen, subventioner till Facebook och Google
Höjda elpriser för hushållen motiveras i allmänhet med att elnäten behöver byggas ut och moderniseras för att tillgodose ett ökat elbehov. Motsvarande resonemang tillämpas inte gentemot nätjättarna trots att deras etableringar kan komma att kräva enorma investeringar i infrastrukturen för såväl produktion som distribution.
Arbetstillfällen och skatteintäkter kan försvinna
Vid sidan av det facit som visar att etableringarna varken skapar jobb eller renderar skatteintäkter utgör de i vissa fall ett hot för det diametralt motsatta.
Amazons etablering i Sverige kan exempelvis komma att slå ut stora delar av den svenska näthandeln, vilket i så fall skulle leda till att mängder med arbetstillfällen försvinner och med dem stora skatteintäkter. Detta eftersom Amazon endast flyttar sina serverhallar hit, inte sin produktion.
Tillåts gardera sig med utsläppsskapande dieselgeneratorer
Medan svenska folket genom politiska beslut i allt större utsträckning måste förlita sig på osäker elproduktion från vind och sol ges Amazon tillstånd att gardera sig med enorma utsläppsskapande dieselgeneratorer som kan dras igång om elbrist skulle uppstå.
Och omfattande elbrist är något som förutspås om alla ansökningar om etablering av serverhallar beviljas. Det skulle i så fall leda till allvarliga konsekvenser för stora delar av samhället.
Hämmande för svenska företag och bostadsbyggande
Det försvårar andra företags möjligheter att etablera sig och växa och sätter stopp för det bostadsbyggande som krävs för att råda bot på den stora bostadsbrist som uppstått i spåren av de senaste decenniernas höga invandring. Utan el kan varken företag eller hushåll fungera.
Tio svåra år väntar
De närmaste tio åren beslrivs som de mest problematiska. Enligt prognoser ska överföringskapaciteten i elnäten vara så utbyggd till 2030 att de klarar efterfrågan på distribution. Det kommer dock att kosta runt 50 miljarder kronor och till stor del bekostas med skattepengar.
Hur det kommer att se ut med kapaciteten på produktionssidan framöver är samtidigt mer oklart. Bedömare varnar för elbrist i takt med att kärnkraften avvecklas i en takt som inte kan ersättas med så kallad förnybara energislag.
Kommentarer förhandsgranskas inte av Samnytt och är inte redaktionellt material. Du är själv juridiskt ansvarig för det du skriver i kommentarsfältet. Klicka här för att läsa våra kommentarsregler.