En färsk dom i EU-domstolen begränsar nu medlemsländernas självbestämmande ytterligare på det invandringspolitiska området. Nationella regeringar, parlament och myndigheter förbjuds ha lagar, regler och rutiner om att frihetsberöva personer som tar sig in i landet olagligt. Illegala får heller inte direktavvisas utan att först ha fått genomgå en asylprövning, en process som kan ta flera år.

Det är ett fall där en vitrysk medborgare först tagit sig olagligt in i Litauen och sedan lika olagligt vidare till Polen och där gripits av polisen som nu blir prejudicerande för alla EU:s medlemsstater och alla illegala migranter.

I november förra året utlyste Litauens regering undantagstillstånd för delar av landet efter en period av massiv illegal invasion av av människor från Belarus (Vitryssland). Många ville inte stanna i Litauen utan försökte ta sig längre in i EU. Det utvecklade sig till ett problem för bland annat Polen.

De polska myndigheterna försökte efter förmåga att gripa och skicka tillbaka till Litauen de illegala migranter som tagit den vägen i stället för direkt från Belarus. Ett sådant fall blev föremål för en internationell rättsprocess och målet har nu avgjorts av EU-domstolen.

Överklagat nationellt beslut blev ärende för EU-domstolen

En illegal migrant greps av den polska gränspolisen på väg från Litauen och in i Polen. Mannen återbördades till den litauiska gränsskyddsmyndigheten som beslutade att han skulle hållas i förvar i 48 timmar.

Gränsskyddsmyndigheten lämnade även in en ansökan till domstol om att få frihetsberöva den illegale migranten i upp till sex månader medan dennes rättsliga status att vistas i landet utreddes. Det beviljades med motiveringen att risken var stor att mannen annars skulle avvika och gå under jorden.

Mannen fick dock hjälp av asylaktivister att överklaga beslutet. Den högre instansen i Litauen kände sig föranlåten att blanda in EU-domstolen för ett så kallat förhandsavgörande innan man tog ställning till överklagandet.

Alla illegala har rätt till asylprövning

Man ville veta hur Litauens nationella lagstiftning om att den som tar sig olagligt in i landet och grips diskvalificeras från rätten att söka asyl står sig mot eller eventuellt krockar med gällande EU-direktiv, det så kallade asylprocedurdirektivet (2013/32).

Den litauiska lagen ger även illegala rätt att söka asyl men då måste man ge sig till känna direkt och på eget initiativ till landets myndigheter. Att först leva som illegal i landet en längre tid och sedan söka asyl först när man grips är däremot inte tillåtet och det är det missbruket laget syftar till att stävja.

Man anser inte att Litauen har rätt att åberopa den undantagsbestämmelse som säger att ett medlemsland får begränsa asylrätten på det här sättet om det behövs för att upprätthålla lag och ordning och skydda den inre säkerheten. Litauen hade hävdat att det kaos som råder och som föranlett undantagstillståndet gör att man måste få direktavvisa och inte kan låta alla illegala vistas fritt i det litauiska samhället i ett halvår eller mer som det tar att fastställa att de faktiskt inte har några asylskäl.

Men här blev det alltså blankt nej. Beslutet är prejudicerande och inskränker därmed samtliga medlemsstaters möjligheter att freda sig mot illegal invandring.

Illegala får inte tas i förvar

Det andra som Litauens högre rättsinstans ville får klargjort inför beslutet att ta den illegale migranten i förvar i upp till sex månader var om ett sådant beslut kan fattas enbart på den grunden att personen vistas olagligt i landet eller om det krävs ytterligare skäl. Även här innebär EU-domstolens besked att de enskilda ländernas handlingsfrihet kraftigt begränsas.

Ingen illegal migrant får enligt beslutet tas i förvar därför att man bryter mot gällande utlänningslag genom att ha tagit sig in och vistas olagligt i medlemslandet. Alla illegala migranter måste tillåtas att vistas fritt i det öppna samhället fram till dess ett av- eller utvisningsbeslut fattats med föregående asylutredning.

Allt annat menar EU-domstolen strider mot det så kallade mottagandedirektivet (2013/33). Oavsett hur många som illegalt tar sig in i ett land har landet inte rätt att gripa och avvisa dem utan måste låta dem stanna, vistas fritt i landet och få det prövat om de eventuellt har något giltigt asylskäl för att stanna.

Enskilda illegala migranter får tas i förvar, men det måste föregås av en individuell bedömning i varje enskilt fall och det måste alltid också finnas individuella skäl till att just den personen utgör ett hot mot landets säkerhet, utöver att vistas olagligt i landet. Det rapporterar bland annat Dagens Juridik.