Länder som inte vill införa euron ska inte tvingas göra detta, sade EU-kommissionens talesperson Margaritis Schinas i ett uttalande på fredagen. Detta efter att oro, med anledning av Junckers utspel, spridit sig i de EU-länder som valt att stå utanför eurozonen.

Det är oklart om detta gäller endast nuvarande EU-länder eller om samma valfrihet kommer att erbjudas även nya medlemmar i unionen. Frågan kan bli aktuell för bl.a. Katalonien som, beroende på utfallet av den folkomröstning som ska hållas i oktober, inom kort kan komma att utropa självständighet från Spanien.

LÄS MER: Jean-Claude Juncker vill ha mer EU-centralisering

Juncker sade på torsdagen att ett självständigt Katalonien inte automatiskt kommer att bli medlem i EU, utan att det nya landet måste ansöka om medlemskap. Dock framgick inte om de nationalistiskt sinnade katalonierna i en sådan eventuell ansökan med automatik måste behålla euron som man tvingades införa tillsammans med övriga Spanien eller om man kan tillåtas ha sin egen valuta.

Beträffande Sverige och euron finns ett bindande folkomröstningsutslag från 2003 om att Sverige inte ska införa euron. Samtidigt begärde Sverige inte något formellt undantag vid inträdet i EU 1994 och är ur EU-perspektiv förbundna att förr eller senare införa euron.

Skälet till att inget undantag begärdes var att Sveriges dåvarande politiska ledning var övertygade om att det ja till inträde i unionen skulle upprepas vid en senare folkomröstning om euron. Så blev det inte och Sverige har därför hamnat i en juridiskt motstridig situation.

Finansminister Magdalena Andersson (S) sade i en kommentar till Junckers utspel om euron att det är det svenska folket och ingen annan som bestämmer huruvida Sverige ska införa euron. Andersson slog fast att detta även gäller EU:s omdiskuterade bankunion.

Finansministern var inte tydlig med om löftet innebär att sådana beslut ska tas genom folkomröstning. Formellt inom ramen för den representativa demokratin kan folkets vilja anses ha fått genomslag också om besluten tas av en majoritet i riksdagen – även om opinionsundersökningar skulle indikera att det råder ett stort glapp mellan rikspolitikernas och folkets åsikt i frågan.