EU:s budget kan kollapsa när Storbritannien lämnar unionen

➤ Det har spekulerats i varför EU vägrat förhandla med Storbritannien om utträdet ur EU innan man kommit överens om hur mycket pengar det ska kosta britterna att lämna unionen. Den dominerande hypotesen har varit att EU vill straffa Storbritannien och statuera ett exempel för andra presumtiva exit-länder att det kan bli ett dyrt beslut.

Sanningen verkar dock vara mer prosaisk. Hemliga dokument som läckt ut från EU-kommissionen visar att det brittiska utträdet skulle skapa ett stort akut hål i EU:s budget, ett underskott på mer än 15 procent. Detta eftersom Storbritannien varit en stor nettogivare till EU, dvs betalat in betydligt mer i EU-avgift än vad man fått tillbaka i EU-bidrag

Det skulle i sin tur tvinga fram nedskärningar i stödet till flera nettomottagarländer i unionen. Dessa medlemsländer är i flera fall sådana som gått med i unionen av företrädesvis ekonomiska orsaker, som är kritiska till EU:s globalistiska migrationspolitik och där det redan finns starka opinioner för att följa britternas exempel.

Det andra alternativet vore att tvinga kvarvarande medlemsländer att betala in högre EU-avgift. Även det beskedet skulle mottas negativt på flera håll och riskera spä på den EU-kritiska opinionen bland medborgarna. Låna upp pengar har EU formellt inte behörighet att göra. Att täcka underskottet efter Brexit på det sättet skulle bli svårt.

Oavsett hur underskottet i slutänden kom att täckas skulle det leda till konflikter och instabilitet inom EU27 och försvaga sammanhållningen i unionen ytterligare, något som man i Bryssel till varje pris vill undvika där man har långt framskridna planer på det motsatta – att omvandla EU till en regelrätt federation.

Den brittiske konservative parlamentsledamoten Jacob Rees-Mogg är en av dem som argumenterar för att Storbritannien inte ska ge efter för EU:s mobbningsfasoner. Han understryker att EU:s finansiella trångmål är premiärminister Theresa Mays ”trumfkort” i förhandlingarna, eftersom man i Bryssel har ett desperat behov av pengar för att minska budgetunderskottet. Storbritannien har enligt Rees-Mogg en mycket stark förhandlingsposition.

Från EU:s sida används hot om oförmånliga eller uteblivna frihandelsavtal som påtryckningsmedel mot Storbritannien, för att förmå politikerna i Westminster att falla till föga och betala de enorma ”bötesbelopp” på motsvarande hundratals miljarder kronor som EU kräver för att gå vidare i förhandlingarna. Man insisterar på att beloppet ska fastställas innan något annat förhandlas.

Positionerna parterna emellan har under en tid varit låsta. Om inte den andra omgången i Brexit-förhandlingarna kommer igång under november kan det innebära problem och förseningar inför bland annat kommande omröstningar hos medlemsländerna om att inleda handelssamtal med det fria Storbritannien.


Kommentarer förhandsgranskas inte av Samhällsnytt och är inte redaktionellt material. Du är själv juridiskt ansvarig för det du skriver i kommentarsfältet.