EU-kommissionen förbereder nya åtgärder för att få hushåll att använda mindre el under dygnets mest belastade timmar. Bakgrunden är en snabbt växande efterfrågan på elektricitet från bland annat datacenter, artificiell intelligens, elfordon och elektrifierad industri – samtidigt som Europas elsystem redan är hårt ansträngt och misskött.

Senare i år väntas kommissionen lägga fram lagförslag som ska påskynda införandet av AI-baserade smarta elmätare. Tanken är att ge konsumenter bättre möjligheter att anpassa sin elanvändning till tider då belastningen på nätet är lägre och elpriserna billigare. Det rapporterar bland annat Politico.

Hushållen ska flytta sin konsumtion

Med hjälp av de nya mätarna ska hushåll kunna få tydligare information om när elen är som dyrast respektive billigast. Förhoppningen är att fler väljer att köra energikrävande apparater under lågtrafiktimmar i stället för under kvällarna, då efterfrågan normalt når sina högsta nivåer.

LÄS ÄVEN: Professor varnar: Finsk vindkraft kan bli värdelös – Sverige på väg åt samma håll

En sådan omfördelning av elanvändningen skulle enligt kommissionen kunna bidra till lägre kostnader för konsumenterna samtidigt som mer kapacitet frigörs för industrin, transportsystemet och den snabbt växande AI-sektorn. För den som förvärvsarbetar på dagtid är det emellertid sällan möjligt att planera sin elförbrukning på det sättet.

Datacenter driver upp elbehovet

EU konstaterar att datacenter redan idag står för omkring 2,5 procent av unionens totala energianvändning. Under de kommande fyra åren väntas deras elförbrukning mer än fördubblas. Utvecklingen innebär ytterligare belastning på ett europeiskt elsystem som redan kämpar för att möta den ökande efterfrågan från elektrifieringen av samhälle och näringsliv.

Samtidigt växer behovet av stabil och tillförlitlig elproduktion för att säkra konkurrenskraft, teknikutveckling och industriell expansion. Detta efter lång tid av ”grön omställning” där tillförlitlig kärnkraft lagts ned och omfattande satsningar i stället gjorts på otillförlitlig vindkraft.

AI ska bidra till effektivare energianvändning

EU:s energikommissionär Dan Jørgensen framhåller de smarta elmätarna som ett exempel på hur artificiell intelligens kan användas för att effektivisera energisystemet och därmed kompensera för dess otillräcklighet och otillförlitlighet.

Bild: EU-kommissionär Dan Jørgensen. Bild: EU-kommissionen.

Enligt kommissionen kan tekniken bidra till att befintliga underdimensionerade elnät utnyttjas bättre och minska behovet av att begränsa produktion från olika energikällor när nätkapaciteten inte räcker till. Målet är att skapa ett mer flexibelt elsystem där konsumtionen i större utsträckning anpassas efter den otillräckliga tillgången på el.

Elbehovet ökar snabbare än utbyggnaden

Bakom initiativen ligger en växande oro för att efterfrågan på elektricitet ska öka betydligt snabbare än tillgången på stabil och planerbar elproduktion. Utöver datacenter väntas elbilar, värmepumpar, vätgasproduktion och elintensiv industri kräva allt större mängder energi.

Situationen belyser också de utmaningar som Europa står inför efter år av energipolitiska vägval där betydande delar av den planerbara kraftproduktionen har avvecklats samtidigt som ersättningen inte fullt ut kunnat garantera samma leveranssäkerhet. Resultatet är att kapacitetsbrist och höga elpriser blivit återkommande problem i flera medlemsländer, bland annat Tyskland och Sverige där gröna partier getts stor inflytande över energipolitiken.

Färre krav på datacenter

Samtidigt har EU-kommissionen valt att mildra vissa tidigare planer riktade mot datacenter. Ett tidigare förslag om obligatoriska energieffektivitetskrav till år 2030 har lagts åt sidan, och ett planerat märkningssystem för datacenters hållbarhet har skjutits upp till senare under året.

LÄS ÄVEN: Rekordproduktion och rekordförluster – forskare larmar om en vindkraft i kris

I stället vill kommissionen främja frivilliga överenskommelser mellan datacenteroperatörer, energibolag och myndigheter för att underlätta en hållbar integration av datacenter i energisystemet. I länder som Sverige har datacenter samtidigt fått elavtal med avsevärt lägre pris jämfört med vad andra konsumenter betalar.

Nya satsningar och forskningsstöd

Färdplanen innehåller även initiativ för att förbättra utbytet av energidata mellan medlemsländer samt skapa bättre förutsättningar för AI-baserade energitjänster. Utvecklingen ska följas upp årligen.

Dessutom avsätts 75 miljoner euro i skattepengar genom forskningsprogrammet Horizon Europe för projekt som syftar till att utveckla mer energieffektiva AI-lösningar. Lagstiftningen om smarta elmätare är en av sju prioriterade åtgärder i EU nya färdplan för digitalisering och artificiell intelligens inom energisektorn.