Den snabba utbyggnaden av vindkraft i Finland har skapat ett växande ekonomiskt problem för producenterna. Det menar den norske professorn Jonas Kristiansen Nøland, som varnar för att vindkraften riskerar att tappa hela sitt marknadsvärde inom mindre än tio år om utvecklingen fortsätter som i dag. Samtidigt pekar han ut Sverige – särskilt norra delarna av landet – som ett exempel på att samma problem syns även här.

Finland har under de senaste åren byggt ut vindkraften i rekordfart. Produktionen har mångdubblats sedan slutet av 2010-talet och landet har ofta lyfts fram som ett föredöme i den gröna omställningen. Men enligt Jonas Kristiansen Nøland, professor i energikonvertering vid Norges teknisk-naturvetenskapliga universitet, har framgången en nedtystad baksida.

I en analys i Affärsvärlden beskriver han hur den snabbt växande vindkraftsproduktionen pressat elpriserna så kraftigt att marknaden blivit allt mindre lönsam för producenterna själva. När det blåser mycket samtidigt som efterfrågan är låg uppstår ett överskott på el, vilket leder till att priserna faller till noll eller till och med blir negativa.

Rekordmånga timmar med minuspriser

Enligt Kristiansen Nøland hade Finland flest timmar med negativa elpriser i Europa under 2024. Totalt registrerades över 700 timmar då elpriset låg under noll. Situationen innebär att producenter i praktiken måste betala för att leverera el till nätet, medan vissa elkonsumenter i stället får betalt för att använda el.

Sverige intar en nästan lika oroande andraplats i statistiken över flest timmar med negativa elpriser. Under 650 timmar samma år låg priserna under noll, och timantalet har ökats dramatisk efter år 2022 till följd av den aggressiva utbyggnaden.

Professorn menar att detta är ett tydligt exempel på den så kallade kannibaliseringseffekten – att stora mängder vindkraft pressar ned värdet på den egna produktionen. Enligt honom har vindkraftens marknadsvärde i Finland redan halverats sedan 2019.

Han hävdar vidare att vindkraftsbolagen under 2025 i genomsnitt fick betydligt lägre betalt för sin el än det allmänna marknadspriset. Enligt Kristiansen Nøland låg ersättningen för vindkraft på drygt hälften av genomsnittspriset på elbörsen, vilket enligt hans beräkningar innebar miljardförluster för sektorn.

Om den planerade utbyggnaden fortsätter i samma takt, samtidigt som marknadsvärdet fortsätter att falla, riskerar vindkraften enligt professorn att i praktiken bli ”värdelös” omkring år 2035.

”Utvecklingen liknar en naturlag”

Jonas Kristiansen Nøland hänvisar till internationella studier som visar att vindkraftens marknadsvärde brukar minska i takt med att dess andel av elsystemet ökar. I Finland har tappet enligt honom varit särskilt kraftigt.

Han beskriver utvecklingen som närmast förutsägbar och menar att dagens energipolitik i alltför hög grad fokuserar på installerad kapacitet i stället för faktisk ekonomisk lönsamhet.

LÄS ÄVEN: Rekordproduktion och rekordförluster – forskare larmar om en vindkraft i kris

Enligt professorn krävs en kraftigt ökad efterfrågan på el för att systemet ska fungera långsiktigt. Han pekar dock på att Finlands elanvändning fortfarande ligger lägre än den gjorde för omkring två decennier sedan, trots den stora ökningen av elproduktionen.

Tvivel kring batterier och vätgas

Kristiansen Nøland menar också att många av de lösningar som tidigare lyfts fram för att hantera vindkraftens variationer ännu inte fungerar i praktiken.

Han anser att batterilagring är otillräcklig eftersom lagringstiderna är för korta för att jämna ut längre perioder med stora variationer i vindproduktionen. Även vätgaslagring har enligt honom visat sig vara både dyr och ineffektiv, eftersom stora mängder energi går förlorade i processen.

Som exempel nämner han att den finska vätgassatsningen eTehdas stoppade sin verksamhet under 2025 efter svaga ekonomiska resultat.

Finska experter: Efterfrågan ökar

Alla delar dock inte den dystra bilden. Petteri Laaksonen, professor och forskningschef med fokus på energiomställning vid tekniska universitetet i Villmanstrand, är hoppfull om att marknaden ska anpassa sig och hävdar att detta redan är på väg att ske, även om det ännu inte syns i några siffror.

Han framhåller att industrin i Finland blivit bättre på att utnyttja de stora prisskillnaderna på elmarknaden. Energibolag använder exempelvis billiga elperioder för att producera och lagra värme som sedan används när priserna stiger. Laaksonen pekar också på att vindkraften bidragit till att minska användningen av kol, olja och fossilgas inom industrin och att kostnaderna för ny förnybar elproduktion fortsätter att falla.

LÄS ÄVEN: Professor: Forskare har fel om havsbaserad vindkrafts lönsamhet

Enligt honom skulle inga företag fortsätta investera i ny vindkraft om de inte såg möjligheter till lönsamhet på sikt. Kritiker menar dock att lönsamheten kommer från statliga subventioner och räntesnurror med skattebetalarna som borgenär, inte av att verksamheten är lönsam och bygger på en sund affärsidé.

Laaksonen lyfter vidare att nya datacenter och annan elintensiv industri väntas öka efterfrågan på fossilfri el under kommande år. Samtidigt har dessa ofta förhandlat fram avtal med extremt låga elpriser som förvärrar lönsamhetsproblemen, parallellt med att de efterfrågar mer el än vad som kan produceras men framför allt distribueras.

Sverige pekas ut som nästa problembarn

Jonas Kristiansen Nøland menar samtidigt att utvecklingen i Finland inte är unik. Tvärtom beskriver han landet som ett förvarsel om vad som sannolikt kommer att ske även i andra nordiska länder med snabb vindkraftsutbyggnad.

Särskilt Sverige nämns som ett land där problemen redan blivit tydliga. Det gäller framför allt Norrland där negativa elpriser blivit allt vanligare i takt med att vindkraftsproduktionen ökat kraftigt.

Den svenska debatten om vindkraftens framtid väntas därför intensifieras ytterligare under de kommande åren – inte minst kring frågan om hur stora mängder väderberoende elproduktion ska kunna kombineras med långsiktig lönsamhet och stabilitet i elsystemet.