I ett möte med Samhällsnytt skildrar erfarna toppläraren Karin den otrygga verkligheten som anställd på en av Stockholms mest eftertraktade skolor efter att den kontroversiella gymnasielagen trädde i kraft. 

Närmare 30 år har gått sedan Karin tog sitt första steg in i skolans värld som nyutexaminerad lärare. Hon är en medelålders kvinna som verkar ha mycket pondus men nära till skratt. Redan när drömmen om läraryrket föddes var hon fast besluten att slippa traggla med alfabetet. I stället fanns där från början en stor vilja att berika ungdomar med mer djupgående kunskaper om bland annat litteraturhistoria. Idag arbetar Karin som ämneslärare i gymnasiet på en av de mest eftertraktade skolorna i Stockholms innerstad. Ändå tragglar hon dagligen alfabetet med gymnasieelever.

Samtalet med Karin hinner knappt börja förrän hon med upprördhet, tillsammans med välvilja, i rösten skildrar sin verklighet som lärare i svensk skola efter de senaste årens asylinvandring. Hon är lärare i svenska och lägger därför stor vikt vid sina elevers språkkunskaper:

– Svenska ungdomars ordförråd har blivit väldigt dåligt idag, säger Karin. Bara för några år sedan såg jag mindre av ord som ’lol’ och ’liksom’ i inlämningsarbeten.

Men det är inte de svenska gymnasieungdomarna som inte förstår alfabetet; det är de nyanlända invandrarna som skolan kvoterat in trots tusentals duktiga sökande med bakgrund i svensk skola. Och det är efter gymnasielagen trädde i kraft som katastrofen i innerstadsskolorna eskalerade på riktigt.

Nyanlända vet sina rättigheter men struntar i skyldigheter
Det räcker med att en klass berikas med 2-3 invandrare – ofta ensamkommande – så är klassen förstörd, berättar Karin. Dessa elever saknar impulskontroll och beter sig som om de vore galna.

Datorer och stolar kastas ut genom fönster, man stör medvetet klasskamrater som försöker studera och timmar går åt till att försöka lära ut bokstäver till analfabeter. Timmar som Karin hellre hade lagt på de svenska elever som sökt sig till skolan för att de eftersträvar lugn och hög akademisk standard. Men på grund av det nya klientelet kan inte skolan längre leverera detta.

LÄS ÄVEN: Elev på väg till skolan rånades på jacka och skor – gärningsmännen talade engelska

En vanligt förekommande företeelse är att nyanlända elever frågar när de ska få sin dator tidigt under inskrivningssamtalet. När Karin kontrar med att datorn endast är ett hjälpmedel och inte kunskapen i sig så får hon bara hånleenden tillbaka.

Frågar hon om de inte först vill ha en rundtur på skolan, eller sina skolböcker, så säger de att de kan ta det senare. Det händer också att eleverna frågar vilket betyg som krävs för att de ska få stanna i Sverige eller för att få fortsatt försörjningsstöd. Intresset för inlärning finns inte där.

De svenska eleverna får inte längre en rättvis utbildning
Under lektionstid förekommer det ofta att nyanlända elever filmar Karin när hon lär ut. De har Skolinspektionen på kortnummer och hotar med att sprida osanningar i media så att Karin ”inte ska få vara lärare längre”. De hotar också genom att säga att de vet vad hon heter. Detta sker inte minst i anslutning till att de blivit missnöjda med sina betyg.

Dessa elever vet att systemet alltid är på deras sida och att deras dåliga beteende inte ger några konsekvenser. Positiv särbehandling blir ett resultat av detta då lärarna vet att de står maktlösa.

De svenska eleverna får inte längre en rättvis utbildning. De nyanlända eleverna får också högteknologiskt inlärningsmaterial som inte de svenska eleverna får tillgång till.

– Säger man ifrån känner man sig som en lerduva som det är skottpengar på, berättar Karin. Många lärare på skolan har fått cykeldäck punkterade och backspeglar på bilen förstörda upprepade gånger. Nu åker man hellre kollektivtrafik för att undvika sabotage.

Utländska flickor ingår maffialiknande grupperingar
Lärarna har ett digitalt system där de kontinuerligt rapporterar brister i elevernas beteenden. Hundratals incidenter rapporteras i veckan och listorna domineras av utländska namn.

När ett svenskt namn dyker upp handlar det om småsaker som att ha kastat småbitar av suddgummin. När ett utländskt namn dyker upp handlar det om betydligt grövre företeelser.

Inte sällan är det flickor, med utländsk bakgrund, i grupp som är bland de allra värsta – flickor vars föräldrar tyvärr inte uppför sig bättre själva. Karin berättar att dessa flickors beteende är maffialiknande.

Deras bråk sprider sig mellan de olika stockholmsskolorna och blandar in både pojkar och flickor från olika grupperingar. Det har hänt att gymnasieelever med invandrarbakgrund bytt skola 2-3 gånger för att hamna med rätt gäng.

LÄS ÄVEN: Samhällsnytt granskar skola i särskilt utsatt område: Vapengömmor, tramadol och sextrakasserier

Media skapar häxjakt
Karin, som arbetat på flera väl ansedda skolor i Stockholm, vittnar om rektorer som inte vågar agera eftersom föräldrarna då kommer att vända sig till media, vilket skapar en häxjakt.

Enligt skollagen krävs egentligen inte mycket för att stänga av en elev. Men rädslan för ett sämre rykte tar överhand. Man upplever att de gamla medierna alltid tar elevernas parti och därför låter skolledningen bli att avslöja verkligheten.

På en annan skola i Stockholm, förra året, drog en kille in en ung flicka på en toalett och våldtog henne. Man flyttade killen från skolan men media fick ingenting veta. Ett sämre rykte ger färre sökande som i sin tur leder till mindre pengar för den berörda skolan. Pengar som nu behövs mer än någonsin tidigare.

Anställda avlastningsresurser är inte till hjälp
– Jag har arbetat på skolor i de utsatta förorterna också, säger Karin, och där vet politikerna åtminstone att problemen finns så man får någorlunda resurser därefter. I skolor med gott rykte, bland andra den skola jag jobbar på, saknas dessa resurser. Och i förorterna läggs inte likvärdiga resurser på socioekonomiskt utsatta svenska elever som på elever med invandrarbakgrund. Det är omvänd rasism.

I Karins skola anställer man specialresurser för ’vägledning’. Dessvärre har detta kommit att bli mer av ett problem än en avlastning. Specialresurserna har nämligen ofta sämre svenskkunskaper än de nyanlända själva, vilket lett till att vägledningen i stället sker på modersmålet persiska.

”Det är invandrare som är problemet. Så är det bara. Alla räds att säga det.”

– Skötsamma elever påverkas starkt av det nya klimatet, berättar Karin. Efter flertalet knivincidenter, hotfulla situationer mellan nyanlända elever och lärare, organiserade stölder av dyra märkesjackor – till och med föräldrar stjäl från elever på skolan – och andra sabotage så är det inte en ovanlighet att ledsna elever dyker upp i personalrummet för stöd.

Karin vittnar om ett stigma kring invandringskritik. Eleverna ger i klassrummen sken av att finna sig i det nya skolklimatet trots att de är ledsna och missnöjda. De vågar inget annat.

Inte heller de svenska elevernas föräldrar förmår sig säga rakt ut vad som är problemet men kringgår och säger att det är förfärligt hur det blivit. Sympatier med Sverigedemokraterna är, socialt, ett stort tabu men Karin är övertygad om att partiet skulle visa sig ha stort stöd bland lärare i Sverige om man utförde en undersökning.

Desperation efter en trygg arbetsplats
Allt eftersom fler lärarkollegor säger upp sig eller sjukskriver sig, ofta i anslutning till betygsutdelning på grund av rädsla och orkeslöshet, ökar Karins känsla av maktlöshet inför situationen. Hon upplever att Lärarnas Riksförbund bara diskuterar höjda löner för lärare. Själv hade hon kunnat tänka sig att gå ner i lön om det innebar ett tryggt arbetsklimat.

LÄS ÄVEN: Lärare vittnar om problemen i Vivallaskolan – ”elever kastar bänkar, slåss och skallas”

I nuläget utbildas lärarna i hur man stänger ner skolan och gömmer sig om någon kommer in med automatvapen. Så har det aldrig varit tidigare. Karin vill se ordningsvakter och identifikation med fingeravtryck när man går in i skolan.

Karin upplever att svensk skola är i fritt fall. Även Greta-effekten har lett till att elever bestämmer över sig själva eftersom ”Greta får ju skolka”.

– Gustav Fridolin (MP) lovade att fixa skolan på 100 dagar men i stället saboterade man skolan genom att installera svängdörrar vid svenska gränsen. Anhöriginvandringen som nu ska öka kan komma att utplåna svensk skola som vi känt den, berättar Karin övertygat. Skolan är i akut behov av att Sverige stänger gränsen, fortsätter hon.

Läraren som bara vill sina elever väl – och undervisa om Strindberg och Moberg – känner att hennes kunskap är som bortkastad. Hon uttrycker en stark önskan om att en dag kunna vara öppen med sitt vittnesmål om förfallet av svensk skola:

– Ibland tänker jag att den dagen jag går i pension ska jag släppa tyglarna och häva ur mig allt jag upplevt, som lärare, efter att politikerna lät invandringen gå såhär långt.

Fotnot: Karin heter egentligen något annat.