Enligt entreprenören och energiexperten Fredrik Tånnander bygger EU:s och Sveriges klimatmål på antaganden som inte tar hänsyn till energins fysiska och tekniska begränsningar och få vågar påtala detta av rädsla för repressalier.

Tånnander varnar för att den nuvarande klimatpolitiken riskerar att slå ut svensk industri med företagen som ser problemen men inte vågar uttrycka dem öppet. Anledningen är rädsla för att stämplas som ”klimatmotståndare” eller att drabbas av försämrad tillgång till kapital. Han betonar att industrin behöver vara realistisk kring omställningen till fossilfri energi då ambitionerna inte stämmer överens med verkligheten.

Globalt domineras energiförsörjningen av fossila bränslen, som står för cirka 80 procent av den primära energin. Tånnander beskriver en ”energitrappa” där traditionell biomassa följer men med begränsningar i skalbarhet på grund av markbehov och beroende av fossila insatser som konstgödning.

Vattenkraft och kärnkraft är mer pålitliga, men vattenkraften är svår att utöka i Sverige utan att påverka känsliga områden, och kärnkraften möter flaskhalsar i byggtid och urantillgång. Förnybara källor som vind och sol bidrar bara marginellt globalt och är fossilintensiva att producera med stora materialbehov.

De väderberoende energikällorna som vind och sol skapar stora utmaningar, särskilt i norra Europa där elbehovet är högst under kalla och vindstilla vinterperioder. Detta kräver dubbla elsystem eller omfattande reservkraft, ofta fossil, vilket inte löser problemen i praktiken.

Tånnander pekar på att energiintensiva svenska företag inser att målen om att dubbla energianvändningen och bli fossilfria till 2040 är orealistiska, men de tiger av ekonomiska och image-relaterade skäl. I stället förlitar sig Europa på fossila bränslen när förnybart inte räcker till.

Brist på realism

Lagring av energi är en annan svag länk med batterikapacitet i Europa som knappt täcker ett dygns produktion från en stor reaktor. Exempel från Tyskland visar konsekvenserna – efter nedläggning av kärnkraft har landet blivit beroende av kol och importerad el vilket lett till höga priser och företagsflytt.

Tånnander kritiserar bristen på realism kring materialbehov, geografiska begränsningar och underinvesteringar i metaller som koppar som behövs för omställningen.

Politiker och myndigheter har enligt Tånnander försummat konsumenterna genom att prioritera export av el via utlandsförbindelser, vilket höjer priserna i Sverige. Han hänvisar till Tysklands erkännande av kärnkraftens nedläggning som ett strategiskt misstag och uppmanar till en mer pragmatisk approach – utan realism riskerar klimatpolitiken att underminera industrin i stället för att stödja en hållbar omställning.

LÄS ÄVEN: Merz: Misstag att stänga ned kärnkraften