Invandringen till Sverige ligger kvar på fortsatt rekordhög nivå – runt 100 tusen migranter årligen får uppehållstillstånd. Jämfört med det kaotiska året 2015 är det en annan mix med ökad andel sekundär anhöriginvandring och minskad andel primära asylsökande. Migrationsverket behöver därför omorganisera sin verksamhet.
Invandringens förändrade karaktär har lett till att färre asylboenden behövs. I många mindre kommuner som brottats med omfattande invandringsrelaterade problem och bristande kostnadstäckning för mottagandet av migranter kan situation framgent bli lite mer hanterbar.
Detta sedan Migrationsverket tagit beslut om att avveckla en rad av sina anläggningar på mindre orter och koncentrera asylmottagandet till i huvudsak storstäderna Stockholm, Göteborg och Malmö.
Missa inte vårt PLUS-innehåll!
För Uppsala, som under en längre tid sett en skenande brottsutveckling i den asylrelaterade invandringens spår, blir det dock inga förändringar. Även Boden, varifrån Samhällsnytt rapporterat ett flertal invandringsrelaterade grova våldsbrott, blir kvar som uppsamlingscenter för asylsökande migranter.
Tanken är att asylanterna så långt möjligt ska samlas ihop på de orter där deras ärenden myndighets- och domstolsprövas.
Valdemarsvik, Finspång och Norrköping är exempel på orter som nu slipper det resurskrävande och kostsamma ansvaret för asylsökande migranter. Innan årets slut ska asylboendena där ha tomts och migranterna flyttats till någon av de fem stora uppsamlingsplatserna.
I nämnda Valdemarsvik har beskedet om att flytta inte tagits emot väl bland de asylsökande. Man hotar med att låsa in sig i stället för att följa med Migrationsverkets transporter. “Var är mänskligheten?” är den fråga som ställs. Tobias Lundin, som är tillförordnad chef på Migrationsverket Öst, bemöter samtidigt protesterna.
– Jag förstår att det kan vara tufft och jobbigt att flytta från en plats där man trivs, men Migrationsverkets boenden är tillfälliga.
Migrationsverket kan genom verksamhetens effektivisering och utvecklingen med färre asylsökande och fler anhöriga skära ned på personal med i storleksordningen 200 handläggare. Samtidigt ökar resurskraven i andra delar av mottagandet för de anhöriginvandrare som ska slussas direkt ut i samhället till anknytningspersoner som beviljats uppehållstillstånd.
I kommuner med ett stort antal sådana primärinvandrade kan belastningen bli fortsatt hög eller till och med högre när hela familjer anländer sekundärt som anhöriga och ska beredas bostäder och tillgång till samhällsservice som skola, vård, omsorg och bidragsförsörjning.
Med den nya bosättningslagen kan staten dessutom tvinga kommunerna att ta emot ett stort antal asylmigranter från andra delar av landet som fått uppehållstillstånd och i nästa skede ett ännu större antal anhöriga till dessa.
Kommentarer förhandsgranskas inte av Samnytt och är inte redaktionellt material. Du är själv juridiskt ansvarig för det du skriver i kommentarsfältet. Klicka här för att läsa våra kommentarsregler.