Enligt expertgruppen för studier i offentlig ekonomi (ESO) som står bakom studien kostar en mottagen asylmigrant svenska staten 74 000 kr/år under dess livstid i landet. Det finns även stora skillnader i sysselsättning för olika asylgrupper beroende på deras ursprungsland.

Studien har skrivits av Joakim Ruist från ESO som har granskat flyktinginvandring under åren 1983-2015. Den visar bland annat att sysselsättningen generellt försämrats under årens lopp för asylmigranter. Under 1980-talet ska integrationen ha skett som snabbast. Ruist menar att det inte finns någon måttstock för huruvida en asylinvandring varit lyckad eller misslyckad men säger att det alltid har vart en utmaning att få asylmigranter i sysselsättning.

En prognos har även tagits fram för att visa asylinvandringens långsiktiga påverkan på de offentliga finanserna. Enligt prognosen så är asylinvandringen en ekonomisk börda för Sverige både på kort och lång sikt. Kostnaderna är oftast som högst i början för att sedan vändas till ett positivt netto men inte tillräckligt för att täcka upp underskottet de första åren och för pensionen efter arbetslivet. Studien fastslår att en genomsnittlig asylmigrant kostar 74 000 kr/år för Sverige under sin livstid.

Studien visar även på att det finns mycket stora skillnader i de olika asylgrupperna baserat på ursprungsland. Sysselsättningen i den mest framgångsrika asylgruppen var uppemot 40 % högre än i den minst framgångsrika gruppen.