Enligt en ny rapport befinner sig Sverige nu i en situation som kan definieras som ett kontantlöst samhälle. För första gången har svenska folket ett större förtroende för appar som Swish än för kontanter.
Undersökningen har genomförts av Insight Intelligence tillsammans Adyen, PostNord Strålfors, Tink och Tietoevry Banking. Årets undersökning är den trettonde och visar att majoriteten av svenskarna inte ser det som viktigt att använda kontanter i sin vardag, dessa har nästan helt ersatts av mobila betalningar i samtliga betalsituationer.
Undersökningen visar också att var tredje säger sig ha mer än 1 000 kronor i kontanter hemma i händelse av kris, en av fem unga män har investerat i kryptovalutor medan få är intresserade av AI-baserade finansiella tjänster.
Missa inte vårt PLUS-innehåll!
LÄS ÄVEN: Dokumentär: Kriget mot kontanterna
– Allt fler betalsituationer som exempelvis parkering, butiksköp och restaurangbesök tillåter inte betalning med kontanter, så det faktum att färre föredrar kontanter är inte så konstigt, men utvecklingen har gått snabbt, säger Lukas Berg, vd på Insight Intelligence.
Enligt Riksbankens och riksdagens definition är ett kontantlöst samhälle ett där kontanter används och accepteras i en så begränsad omfattning att de i princip har slutat att fungera som betalningsmedel.
Riksbanken protesterar
Att Sverige är kontantlöst stämmer inte. Det menar Elin Ritola, enhetschef på avdelningen för betalningar på Riksbanken.
– När vi tittar på resultat från våra enkäter ser vi att såväl hushåll som företag betalar med respektive tar emot kontanter, säger hon till DN och utvecklar:
– 85 procent av småföretagen inom detaljhandeln som säljer livsnödvändiga varor accepterar kontanter. För de stora kedjorna är procenten än högre och vi ser att 50 procent av tillfrågade hushåll har använt kontanter den senaste månaden.
I fjol presenterades den statliga Kontantutredningen som bland annat föreslår kontantplikt vid försäljning av livsnödvändiga varor och skärpt ansvar för kontanthantering hos bankerna, något som Riksbanken stödjer samtidigt som man efterlyser fler insatser för att värna kontanternas roll i samhället.
– Trenden har varit tydlig under en längre tid och vi tycker att det är viktigt och brådskande att värna det som finns kvar. Det är viktigt både för att alla ska kunna betala och av beredskapsskäl. Vi tycker att fler aktiva politiska beslut behövs för att skydda kontantinfrastrukturen, säger Elin Ritola.
