Kontentan är att etableringsinsatserna kan göra det svårare för nyanlända att komma in i det svenska samhället.

Under två år studerade Afrah Abdulla, doktor vid Institutionen för beteendevetenskap och lärande på Linköpings universitet, tolv arabisktalande migranter och hur de upplever introduktionsprogrammet för nyanlända.

– De intryck och det meningsskapande som de nyanlända gör av introduktionen hjälper till att forma bilden av det land de nu ska leva i. Uppfattar migranterna att de exempelvis måste omforma sin identitet för att bli ”svensk” finns det risk för att de istället tar avstånd från samhället, säger Afrah Abdulla till SVT Nyheter Öst.

Enligt Abdullas avhandling syftar etableringen till att skapa “goda medborgare” som är självständiga, sekulariserade, jämlika, ärliga, laglydiga samt bra föräldrar.

I denna kontext ställs “det svenska” mot det “arabiska tankesättet”.

Avseende att en “god medborgare” jobbar sägs deltagarna i studien hålla med men anser samtidigt att arbetsförmedlingen gör det svårt att få ett arbete.

Man anser också att myndigheten försummar deras kompetens, behov och önskemål vilket man menar är en förlust både för sig själva och det svenska samhället.

Extra svårt har man med den svenska synen på barnuppfostran.

– Barnen, som ofta är anledningen till att man flytt, är en stor oroskälla för föräldrarna i det nya landet. Efter att ha gjort de här intervjuerna ser jag att det kan finnas ett behov av att, istället för att bara utgå från individen, också ta ett helhetsgrepp kring familjen, säger Afrah Abdulla.