Människor med hög intelligens var snabbare med att vaccinera under coronapandemin. Det har tre nationalekonomer vid Uppsala universitet kommit fram till i en avhandling.

De tre forskarna har använt sig av data från de 750 381 män och 2703 kvinnor som mönstrades mellan 1973 och 1997. De har funnit en tydlig korrelation mellan vad dessa personer skrev på inskrivningsprovet och hur snabba de var med att vaccinera sig under pandemin.

Inskrivningsprovet följer den så kallade Stanineskalan, där de som skriver testet rangordnas enligt en niogradig skala. Den som får en femma ses som normalbegåvad. Den som får ett värde över det anses ha en högre begåvning, medan de som får en fyra eller lägre är mindre begåvade.

Enligt studien var de som fick en högre poäng när de skrev inskrivningprovet snabbare med att vaccinera sig, än dem som hamnade längre ned på Stanineskalan.

– Det är nästan ett linjärt samband. Grupp två vaccinerar sig i högre utsträckning än dem i grupp ett, grupp tre i högre utsträckning än dem i grupp två och så vidare, säger Oscar Erixson, en av dem som står bakom studien, till Samnytt.

”Ett komplext beslut”

Forskarna bakom studien tror att människor med lägre begåvning hade svårare för att se nyttan med att vaccinera sig mot coronaviruset.

– Det här visar på att vaccinationsbeslutet är ett komplext beslut. Det kan vi se eftersom det korrelerar med intelligens, eller kognitiv förmåga, säger han.

Enligt Erixson kan skillnaderna inte förklaras med att vaccinationskrav för att exempelvis kunna resa eller gå på restaurang drabbade vissa yrkes- eller samhällsgrupper mer direkt än andra.

– Vi tittar även på om det här sambandet går igenom i inkomst, utbildning och liknande, och det verkar det inte göra i någon större utsträckning. Det verkar finnas ett direkt samband mellan intelligens och vaccination, säger han.

– Givet samma utbildningsnivå, så är det skillnaden i intelligens mellan två individer som förklarar skillnaden i vaccinationsbeteende.

Förbokade tider

En region, Region Uppsala, sticker emellertid ut i statistiken. Anledningen är att man där skickade ut brev med förbokade tider till dem som bjöds in för att vaccinera sig.

– Om vi tittar i Sverige i stort så är det en stor ojämlikhet i vaccination med avseende på kognitiv förmåga. Men i Region Uppsala så skickade man ut brev med förbokade tider, vilket gjorde att hela den här ojämlikheten nästan försvann, konstaterar Oscar Erixson.

– Det är väldigt positivt. En liten sådan här knuff, ett brev med en förbokad tid. Det var fritt att inte ta den tiden om man inte ville, men det gör att folk går och vaccinerar sig.

Breven med de förbokade tiderna gjorde att folk vaccinerade sig snabbare, och vaccinationsgraden ökade i alla begåvningsgrupper. Skillnaden var dock störst bland dem med svagare begåvning.

– Hade fler regioner skickat ut sådana här brev, då hade vi förmodligen blivit av med pandemin tidigare. Det hade sparat en massa människoliv och kostnader för samhället, säger Oscar Erixson.