En analys pekar på alarmerande stora skillnader mellan kommuner i Sverige beroende på befolkningens sammansättning. Enligt forskaren Nima Sanandaji visar statistiken tydligt att kommuner med hög andel invånare med invandrarbakgrund också generellt har avsevärt högre nivåer av brottslighet.
I en artikel publicerad hos Riks påvisar forskaren och författaren Nima Sanandaji ett tydligt statistiskt samband mellan invandring och brottslighet i Sverige. Genom att jämföra landets kommuner visar han att skillnaderna i trygghet och antal anmälda brott är markanta beroende på hur stor andel av invånarna som har svensk respektive utländsk bakgrund.
Sanandaji hänvisar till statistik från Sveriges kommuner och beskriver skillnaderna som ”natt och dag” mellan de kommuner där flest respektive minst invånare har svensk bakgrund.
Missa inte vårt PLUS-innehåll!
Dubbelt så hög brottsnivå i vissa kommuner
Enligt Sanandaji har kommuner där majoriteten av invånarna har utländsk bakgrund betydligt högre nivåer av brott per invånare än kommuner där över 90 procent har svensk bakgrund.
Han lyfter fram kommuner som Botkyrka, Södertälje, Sigtuna, Järfälla, Haparanda och Burlöv, där majoriteten av invånarna enligt statistiken numera har utländsk bakgrund och svenskar är i minoritet. I dessa kommuner uppges det under 2025 ha registrerats i genomsnitt 14 843 anmälda brott per 100 000 invånare.
LÄS ÄVEN: Kriminolog avlivar vänstermyter om brottslighet
Som jämförelse pekar Sanandaji på att kommuner där mer än 90 procent av invånarna har svensk bakgrund i genomsnitt hade omkring 7 013 anmälda brott per 100 000 invånare samma år.
”Det är alltså mer än dubbelt så många brott per invånare som anmäls i kommunerna med lägst, jämfört med högst, andel med svensk bakgrund”, skriver han.
Linjärt samband mellan bakgrund och brottslighet
Sanandaji menar att sambandet blir ännu tydligare när samtliga Sveriges 290 kommuner analyseras samtidigt. Enligt honom visar statistiken ett linjärt mönster där en högre andel invånare med svensk bakgrund sammanfaller med lägre nivåer av anmäld brottslighet.
”Var tionde procentenhet av invånarna i en kommun som har svensk bakgrund innebär i genomsnitt ca 1 630 färre anmälda brott per 100 000 invånare”, skriver Sanandaji.
Samtidigt framhåller han att storstäder ofta har högre brottsnivåer av flera skäl, bland annat eftersom de lockar många besökare, turister och pendlare. Stockholm, Malmö och Helsingborg nämns som exempel på kommuner med höga brottstal, där befolkningstäthet och genomströmning av människor också påverkar statistiken, inte bara andelen icke-svenskar.
De tryggaste kommunerna
I artikeln pekar Sanandaji även ut Hammarö, Forshaga, Lekeberg och Gagnef som några av Sveriges tryggaste kommuner sett till antal anmälda brott per invånare. Där anmäldes enligt honom färre än 5 000 brott per 100 000 invånare under 2025.
LÄS ÄVEN: Brå: Åtgärder för att bekämpa brottslighet kan innebära etnisk diskriminering
Gemensamt för dessa kommuner är, enligt Sanandaji, att omkring nio av tio invånare har svensk bakgrund. Han menar därför att det finns fog för att tala om en tydlig koppling mellan demografi och trygghet.
”Sambandet är tydligt, de kommuner i Sverige där högst andel har svensk bakgrund är ovanligt trygga från brott”, konstaterar han.
Kritik mot politiskt styrd folkblandning
Sanandaji riktar också kritik mot Socialdemokraternas förslag om så kallad politiskt styrd folkblandning som lösning på integrationsproblem. Han menar att sådana åtgärder riskerar att sprida sociala problem till fler delar av landet snarare än att lösa dem.
Enligt honom riskerar ökad migration i kombination med denna typ av politik att leda till ökad otrygghet i fler svenska kommuner. Han kopplar även frågan till ekonomiska konsekvenser och hänvisar till studier som visar att kriminalitet och otrygghet påverkar företags vilja att investera, rekrytera och expandera.
Nima Sanandaji är vd för European Centre for Entrepreneurship and Policy Reform (ECEPR). Han har publicerat forskning inom flera områden, bland annat ekonomi, ekonomisk historia och naturvetenskap, och har skrivit ett trettiotal böcker.
LÄS ÄVEN: Ny studie visar att utlandsfödda begår de flesta våldtäkterna
