Enligt Försvarsmakten bör beslutet fattas så snabbt som möjligt för att kunna möjliggöra att åtgärder kan lanseras under 2018.

Det tidigare anslagna extra tillskottet räcker inte, meddelade Försvarsmakten på en pressträff på torsdagsmorgonen.

I budgetunderlaget för 2019 skriver man att utökade ekonomiska anslag om tre miljarder kronor kommer krävas och sedan två miljarder extra från och med 2020 samt fem ytterligare miljarder från och med 2021.

Den höga ambitionen i övningsverksamheten samt ökade kostnader i kombination med en fortsatt minskad köpkraft tvingar Försvarsmakten att senarelägga, nedprioritera och sänka ambitionen i övningar, projekt och investeringar.

– Planen innebär att krigsdugligheten fortsätter att öka, men inte i samma omfattning som tidigare planerat, säger överbefälhavare Micael Bydén.

För att utveckla en mer robust ledningsstruktur och organisation föreslår Försvarsmakten att en arméstab, en marinstab och en flygstab etableras och placeras på olika orter. Försvarsmakten föreslår även en förändring av lednings- och logistikförbanden för att stärka brigadförmågan.

– Försvarsmakten har levererat och är på väg i rätt riktning, men om den militära förmågan nedgår samtidigt som säkerhetsläget fortsatt försämras innebär det en risk, inte bara för Försvarsmakten och Sverige utan för stabiliteten och säkerheten i hela regionen. Därför är det viktigt med en utveckling av försvarsförmågan som är långsiktig och uthållig, säger Micael Bydén.

Enligt Försvarsmaktens senaste perspektivstudie behöver försvarsbudgeten öka från dagens 53 miljarder kronor till 75-85 miljarder kronor år 2025.

2035 bör också budgeten uppgå till 115 miljarder kronor och krigsorganisationen öka från dagens 50 000 personer till 120 000.