Om Ryssland invaderar Baltikum kommer svenska soldater vara bland de första på plats. Det säger den pensionerade generalmajoren Karlis Neretnieks. Anledningen är det stundande svenska medlemskapet i Nato.

Krig i Ukraina, gasledningen Nord stream sprängd i luften och den ryska exklaven Kaliningrad satt i landblockad av EU. Det är mycket som spätt på spänningarna runt Östersjön under 2022, vilket påverkar inte minst Baltikum.

LÄS MER: EU trappar upp landblockad mot Kaliningrad – byggmaterial stoppas

Och om Ryssland skulle få för sig att invadera någon av de baltiska staterna, exempelvis för att försöka häva landblockaden, så kommer svenska soldater vara bland de första som sätts in i kriget. Det säger den pensionerade generalmajoren Karlis Neretnieks till Aftonbladet.

Kan inte vänta på USA och Storbritannien

Anledningen är att balterna vid ett eventuellt ryskt angrepp inte hinner vänta på hjälp från USA eller Storbritannien. Istället blir det svenska soldater som sätts in först för att försöka mota bort moskoviterna.

– Vi ligger närmast. Det går mycket fortare att skeppa över förband från Sverige jämfört med från England eller USA, säger Karlis Neretnieks till Aftonbladet.

LÄS ÄVEN: Turkiet om Sveriges Nato-medlemskap: ”Inga framsteg”

I praktiken innebär det också att den gräns svenska Försvarsmakten måste skydda flyttas tiotals mil österut, till andra sidan Östersjön. Och det kan bli ett nytt svensk-ryskt slag vid Narva, som för över 300 år sedan.

Neretnieks menar att en eller två svenska brigader, motsvarande drygt 11 000 soldater, skulle kunna vara ”tungan på vågen” för att hejda fienden.

Ny Nato-policy

Karlis Neretnieks, som i åratal talat om ett svenskt krig mot Ryssland, säger också att Sverige skulle kunna förhandslagra krigsmateriel i Baltikum. På så sätt finns det redan på plats vid ett ryskt angrepp, och behöver inte fraktas över Östersjön under pågående krig.

Inom militäralliansen talas det också om en förändrad militär strategi. Att inte längre förlita sig på att avskräcka ett angrepp genom att förmå Ryssland att tänka på risken för motanfall om en medlemsstat invaderas, utan istället från början ha resurser på plats för att direkt hejda det.

Nato beslutade redan i juni förra året om att ha en ”högbredskapsstyrka” på upp till 300 000 soldater – stridsklar inom 30 dagar i händelse av ett angrepp mot alliansen. Den styrkan ska enligt planen vara klar i slutet av 2023, men det är ännu oklart hur den kommer se ut och vilka länder som kommer bidra med vad till styrkan.

LÄS ÄVEN: Så rundar Putin EU:s sanktioner