Tidöpartierna tar nästa steg för att kriminalisera deltagande i kriminella gäng. Ett nytt brott föreslås med upp till fyra års fängelse, medan personer som leder de grövsta kriminella organisationerna i yttersta fall ska kunna dömas till livstid. På onsdagen framhöll de fyra partierna samtidigt den kraftiga minskningen av skjutvapenvåldet – och varnade för att ett regeringsskifte kan stoppa eller rulla tillbaka delar av omläggningen av kriminalpolitiken.

Statsminister Ulf Kristersson (M), SD-ledaren Jimmie Åkesson, energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) och utbildnings- och integrationsminister Simona Mohamsson (L) samlades på onsdagen till gemensam pressträff om den organiserade brottsligheten. Huvudnyheten var att regeringen på torsdagen ska fatta beslut om en lagrådsremiss med förslag om att göra deltagande i kriminella sammanslutningar till ett särskilt brott.

Lagstiftningen förutsätter den grundlagsändring som redan har tagit sig igenom den första av de två riksdagsomröstningar som krävs. Efter valet måste den nyvalda riksdagen fatta ett andra likalydande beslut. Om Tidöpartierna får fortsatt regeringsunderlag är planen att grundlagsändringen ska börja gälla den 1 januari 2027 och det nya brottet den 1 april samma år.

– Det handlar alltså om att göra det straffbart att vara med i ett kriminellt gäng. Ungefär på samma sätt som det är straffbart att vara med i en terroristorganisation, sade Kristersson.

Kristersson: ”Håll i och håll ut”

Statsministern ägnade en stor del av sitt anförande åt utvecklingen av det dödliga gängvåldet. Han beskrev minskningen under mandatperioden som dramatisk och betonade att den enligt honom inte kan tillskrivas någon enskild åtgärd.

Kristersson pekade i stället på kombinationen av ny lagstiftning, förändrade arbetsmetoder hos polisen, förebyggande insatser och ett intensifierat internationellt arbete för att få gängkriminella som befinner sig utomlands gripna och förda till Sverige.

Som jämförelse lyfte han siffrorna för augusti 2022 och augusti 2026. För fyra år sedan registrerades enligt de uppgifter som presenterades 30 skjutningar under månaden, med 14 skadade och fem döda. I augusti i år var motsvarande siffror två skjutningar, en skadad och ingen dödad.

Kristersson framhöll samtidigt att kampen mot gängen inte är avslutad. Hans tidigare bedömning har varit att det kommer att krävas hela 2020-talet för att komma till rätta med problemet.

– Vi har kommit en bra bit på väg. Nu gäller det: håll i och håll ut.

Han betonade också att grundlagsändringen i sig inte är tillräcklig. Det krävs en regering som därefter lägger fram den vanliga lagstiftning som använder det nya utrymmet i grundlagen för att kriminalisera deltagandet i gängen.

Åkesson varnar för att reformer kan försvinna

Jimmie Åkesson (SD) beskrev utvecklingen på liknande sätt. Situationen är enligt honom fortfarande allvarlig, men väsentligt bättre än för fyra år sedan. Han tillskrev framstegen en kombination av rättsväsendets arbete och den politiska omläggningen.

Åkesson använde samtidigt en stor del av sitt anförande till att rikta blickarna mot valet och oppositionens kriminalpolitik. Han framhöll att Socialdemokraterna visserligen har ställt sig bakom många av regeringens reformer, men motsatt sig bland annat säkerhetszonerna och förändringen av den så kallade mängdrabatten vid flerfaldig brottslighet.

Han radade därefter upp åtgärder som Vänsterpartiet och Miljöpartiet har motsatt sig, däribland preventiva vistelseförbud, utökad kamerabevakning, preventiva hemliga tvångsmedel, dubbla straff för gängkriminella och ungdomsfängelser. Centerpartiets linje beskrev han som mer svårtolkad.

Åkesson pekade särskilt på att flera av de brottsbekämpande åtgärder som införts under mandatperioden är tidsbegränsade och därför måste förlängas genom nya politiska beslut. Ett maktskifte skulle därmed enligt honom inte bara kunna stoppa nya reformer utan också innebära att befintliga verktyg upphör att gälla.

– Vi behöver fyra år till för att det här ska kunna bli verklighet och för att vi ska kunna fullfölja också allt det där andra viktiga som vi har gjort för att komma till rätta med de allvarliga problem som vi har, sade Åkesson.

Fyra års fängelse för deltagande

Ebba Busch (KD) presenterade mer i detalj hur den nya kriminaliseringen är tänkt att fungera. I lagrådsremissen föreslås ett nytt brott i brottsbalken med beteckningen deltagande i en kriminell sammanslutning.

Det ska bland annat kunna omfatta personer som styr eller kontrollerar verksamheten, men också den som på olika sätt främjar, stärker eller understödjer organisationens brottslighet. Det kan exempelvis handla om att rekrytera nya medlemmar, hantera vapen eller pengar för organisationens räkning eller ge råd som på ett betydande sätt stärker dess kriminella verksamhet.

LÄS ÄVEN: Ny lag ska stoppa brotten mot välfärdssystemen

Straffet föreslås bli fängelse i högst fyra år. Ett särskilt brott, grovt deltagande i kriminell sammanslutning, ska samtidigt införas med en straffskala på mellan två och åtta års fängelse.

Vid bedömningen ska det bland annat vägas in om gärningsmannen haft en central roll i organisationen, om agerandet påtagligt har stärkt gängets förmåga att begå brott eller om gärningen på annat sätt varit av särskilt farlig art. Busch framhöll att syftet är att komma åt inte bara de personer längst ned i den kriminella hierarkin, utan även dem som håller organisationerna igång och rekryterar nya personer – inte minst barn – till kriminaliteten.

– Vi ska inte bara jaga de lägre ner i leden, utan de som styr och ser till att det blir påfyllt hela tiden, sade hon.

Livstid för de grövsta gängledarna

För personer som leder kriminella sammanslutningar föreslås ännu strängare straff. Straffskalan ska sträcka sig från två års fängelse upp till 18 år eller, under särskilt allvarliga omständigheter, livstid.

Livstidsstraffet är tänkt att kunna aktualiseras när den organisation som personen leder ägnar sig åt brottslighet som i sig kan leda till livstids fängelse. Busch nämnde mord och människorov som exempel.

Hon framhöll också att valet blir avgörande för om reformen kan fullföljas. Grundlagsändringen ligger vilande i väntan på det andra riksdagsbeslutet efter valet, varefter den vanliga lagstiftningen kan träda i kraft.

Busch riktade samtidigt kritik mot oppositionen och varnade för vad hon kallade en ”rödgrön roulett” på kriminalpolitikens område. Enligt henne riskerar flera centrala verktyg mot gängen att försvinna eller aldrig bli verklighet om Tidöpartierna förlorar regeringsmakten.

Mohamsson: Gängen ska straffas för själva organiseringen

Simona Mohamsson (L) betonade att tanken med reformen är att flytta fokus från enbart de enskilda brott som gängmedlemmarna begår till själva den kriminella organisationen.

– Nu vill vi att de kriminella inte bara straffas för narkotikan, för vapnen, för morden, utan för själva grundplattan i deras olagliga verksamhet, nämligen att de organiserar sig i gäng.

Förslaget innehåller därför också en definition av vad som ska räknas som en kriminell sammanslutning. Enligt presentationen ska det röra sig om en grupp med minst tre personer som ägnar sig åt brottslighet där straffskalan omfattar fängelse i fyra år eller mer och där syftet är att tjäna pengar eller angripa rättsstaten. Det kan exempelvis handla om grova våldsbrott eller angrepp mot vittnen.

Lagstiftningen är avsedd att träffa såväl gängtoppar som andra personer som möjliggör organisationernas verksamhet. Samtidigt innehåller förslaget undantag för situationer där ett annars straffbart deltagande fyller ett legitimt rättsstatligt syfte. Mohamsson nämnde bland annat polisens användning av informatörer samt advokater och deras biträden, vars arbete måste kunna bedrivas utan att omfattas av kriminaliseringen.

Hemliga tvångsmedel även mot kriminella yngre än 15 år

Förslaget innebär dessutom att hemliga tvångsmedel ska kunna användas i utredningar om de nya brotten. En särskilt långtgående del är att sådana tvångsmedel enligt lagrådsremissen ska kunna användas även när den misstänkte är yngre än 15 år och därmed inte straffmyndig.

Reformen är en del av Tidöpartiernas bredare ambition att angripa själva strukturen bakom den organiserade brottsligheten, snarare än att enbart lagföra enskilda gängmedlemmar för konkreta narkotika-, vapen- och våldsbrott.

Samtidigt blev onsdagens pressträff tydligt en del av valrörelsen. Samtliga fyra företrädare framhöll minskningen av skjutningarna som ett resultat av mandatperiodens omläggning och argumenterade för att arbetet kräver ytterligare fyra år med samma politiska majoritet.

Kristersson sammanfattade regeringens budskap med att utvecklingen har vänt men att gängen ännu inte är besegrade. Åkesson varnade för att tidsbegränsade reformer kan försvinna vid ett maktskifte, medan Busch och Mohamsson framhöll den nya gängkriminaliseringen som nästa steg i arbetet.

Om Tidöpartiernas plan fullföljs efter valet ska grundlagsändringen börja gälla vid årsskiftet och det nya brottet den 1 april 2027.

Pressträffen kan ses i sin helhet nedan.