Utplaceringarna av nyanlända med uppehållstillstånd i enlighet med den kritiserade bosättningslagen fortsätter. Nästa år tvingas kommunerna skaka fram minst 7 500 förturer åt migranter trots en på många håll stor bostadsbrist där många svenskar som köat länge får se sig ytterligare förbigångna. Gräddfilerna försvaras av Åsa Lindhagen (MP), minister mot diskriminering och segregation: “Det gör oss starkare som samhälle.”
Bosättningslagen, som trädde i kraft 2016, innebar att kommunernas självstyre upphävdes och att man nu är tvungen att ta emot det antal nyalända migranter med uppehållstillstånd som staten via Migrationsverket behöver avhända sig ansvaret för.
Villor och bostadsrätter köps till nyanlända
Skyldigheten innefattar att med förtur skaka fram hyreskontrakt åt dessa oavsett hur bostadssituationen ser ut och hur många kommunivånare man redan har som köar för en lägenhet. Inte sällan köper kommunerna även villor och bostadsrätter åt de nyanlända för att fullgöra sina åtaganden enligt den nya tvångslagen.
Nästa år handlar det om minst 7 500 nyanlända som ska erbjudas förtur till bostadskontrakt. I kontrast till regeringens påståenden om åtstramad invandring är detta en siffra som ökar, förturerna till bostatsdsanvisade migranter 2021 blir åtminstone 400 fler än 2020. I statistiken ingår inte andra förturer till dessa grupper som kommuner och bostadsbolag frivilligt beslutar om.
Sten på bördan för kommunerna
För många kommuner innebär det sten på bördan att få ytterligare migranter tvångsanvisade. Vid sidan av att det inte finns bostäder, saknas även kapacitet i andra kommunala verksamheter som skola, vård och omsorg. På många håll brottas man även med omfattande kriminalitet och antisocialitet i de bostadsområden som blir alltmer etniskt segregerade och gettofierade, klassade av polisen som “utsatta” och “no go-zoner”.
Regeringen: Tvångsanvisningarna “gör oss starkare som samhälle”
Där man från lokalpolitiskt håll tidigare framställde inflyttningen av migranter till kommunen som ett berikande tillskott är tonläget i de flesta fall nu ett annat när verkligheten hunnit ifatt och man har facit i hand. På riksnivå är dock budskapet detsamma som tidigare. I en kommentar säger Åsa Lindhagen (MP), med den nya titeln minister mot diskriminering och segregation, att tvånget för kommunerna att ta emot migranter “gör oss starkare som samhälle”.
Halländska Halmstad är en av de kommuner där man sedan tidigare brottas med stora invandringsrelaterade problem, både vad gäller bostäder, brottslighet och social så kallad utsatthet. Kommunstyrelsens ordförande Jonas Bergman (M) bävar inför hur många ytterligare nyanlända man kommer att behöva ta emot nästa år. Antalet ökade förra året och mycket talar för att det blir en ökning även i år.
Många ‘ensamkommande’ som ska ha bostad
I Halmstad finns bland annat 75 stycken unga män klassade som “ensamkommande flyktingbarn” som man hittills kunnat inhysa på asylanläggningar. Men det har Migrationsverket genom ett så kallat rättsligt ställningstagande satt stopp för. Nu måste kommunen ordna fram riktiga bostäder också åt dessa.
– Att lösa bostadsfrågan är den största utmaningen eftersom Halmstad är en växande kommun. Vi hinner inte bygga ikapp och när vi får anvisningar med kort varsel blir det problematiskt. Det finns en tendens att man koncentrerar personer med utländsk härkomst som inte är inne på arbetsmarknaden till vissa områden. Det är ett jättebekymmer när i stort sett alla elever i en skola har utländsk bakgrund, säger Jonas Bergman.
Domstol: Migranter kan sägas upp efter två år
I många kommuner försöker man så gott det går att krypa ur bosättningslagens tvång, bland annat genom att hänvisa till att lagen inte säger att kommunerna måste ordna fram permenenta bostadskontrakt. Lidingö i Stockholm tolkade lagen så att kommunens skyldighet att hålla med bostad sammanfaller med den tid som en nyanländ har etableringsstöd och upphör när den tiden löper ut efter två år.
Kommunens lagtolkning har prövats av kammarätten i Stockholm som fastställde att det är så lagen ska uttolkas. Beroende på politiskt styre är det inte alla kommuner som använder sig av möjligheten att säga upp bostadsanvisade migranter efter två år. På flera håll, bland annat i Malmö, har kommunen också schabblat genom att inte se till att kontraktsinnehavarna avsäger sig besittningsskyddet, vilket gör att de inte kan avysas.
Kommentarer förhandsgranskas inte av Samnytt och är inte redaktionellt material. Du är själv juridiskt ansvarig för det du skriver i kommentarsfältet. Klicka här för att läsa våra kommentarsregler.