Har Tidöregeringens ”paradigmskifte” börjat få effekt?

Det har talats mycket om den SD-stödda Tidöregeringens invandringspolitiska ”paradigmskifte”. Tidigare SD-riksdagsledamoten Thoralf Alfsson har gjort en djupdykning den snåriga statistiken för att utröna vad som har hänt på området på det dryga år som gått sedan den nya regeringen tillträdde.

Alfsson konstaterar inledningsvis att det skedde en viss nedgång i invandringen under de socialdemokratiska regeringsåren 2020 och 2021. Det torde dock i princip helt kunna tillskrivas de reserestriktioner som infördes med hänvisning till pandemin. Det blev avsevärt svårare för migranter att ta sig hit.

2022 skedde i stället en kraftig ökning av antalet asylsökande. Den utgjordes så gott som helt av flyktingar från krigets Ukraina i spåren av Putins invasion. Av det skälet är det, skriver Alfsson lite svårt att se i vilken utsträckning Tidöpartiernas aviserade paradigmskifte haft någon påverkan på antalet utfärdade uppehållstillstånd under 2023.

Man kan se att det skett en relativt kraftig förskjutning från permanenta till temporära uppehållstillstånd. Men den trenden inleddes redan under senare delen av 2021 efter att den dåvarande S-regeringen beslutat att tillfälliga uppehållstillstånd ska vara huvudregel för asylsökande.

Det är ett påbud som Migrationsverket verkar ha hörsammat. Dock först efter att ha beviljat rekordmånga permanenta uppehållstillstånd innan den nya regeln trädde i kraft.

Asylsökande

Intressant vid sidan av de absoluta talen är också vilka kategorier det är som får uppehållstillstånd i Sverige och hur stor andel respektive kategori utgör av helheten. Kategorierna är asyl, anknytning/anhöriga, arbete och studier. Så här har utvecklingen sett ut för de asylsökande.

Trenden var, av skäl som angetts nedåtgående fram till och med 2021 för att sedan vända uppåt igen, också det delvis av ovan angivna skäl. Den stora strömmen av flyktingar från Ukraina har avtagit och många som kommit har även börjat återvända. Det blir därför intressant att se om totalsiffrorna kommande år viker nedåt igen som ett resultat av Tidöregeringens ”paradigmskifte”.

Anhöriga till asylsökande

Anhöriginvandringen har också minskat, men även där handlar det om en trend som inleddes redan 2019. Under 2023 har det tvärtom skett en ökning som kan indikera att trenden vänt uppåt. Skärpta krav för att få anhöriginvandra bör dock motverka en sådan utveckling.

Nedgången åren innan kan enligt Alfsson förklaras med att det var extremt höga siffror i spåren det extremt höga antalet aylsökande i slutet av 2015 och början av 2016 som sekundärt genererade många anhöriga. När antalet asylsökande sedan minskade från de rekordhöga nivåerna minskade som en följd också antalet anhöriga.

Arbetskraftsinvandrare

Beträffande arbetskraftsinvandringen har en kritik länge varit att många lågutbildade fått uppehållstillstånd för lågkvalificerade jobb samtidigt som det i landet redan finns ett mycket stort lågutbildade arbetslösa migranter som rimligen borde matchas mot de lågkvalificerade jobben för att minska skattebetalarnas försörjningsbörda.

Den nya regeringen har adresserat detta genom att bland annat införa högre lönekrav för den som vill arbetskraftsinvandra. Det beslutet togs dock i närtid och har inte påverkat siffrorna för 2023.

I siffrorna för arbetskraftsinvandring ingår också anhöriga till arbetskraftsinvandrare. Dessa utgör nästan hälften av det totala antalet för all typ av arbetskraftsinvandring utom den säsongsbetonade såsom bärplockning och liknande där den antalet är lågt.

Studerande

En stor grupp får också uppehållstillstånd för att studera i Sverige. Den gruppen har ökat kraftigt, vilket det inte finns någon officiell förklaring till.

Det har dock kommit uppgifter om att många som inte kan ta sig in i landet på annat sätt gör det genom att uppge att de ska studera men sedan inte gör det. Precis som för arbetskraftsinvandringen ingår här också ett stort antal anhöriga.

Ukrainska krigsflyktingar

En stor grupp under 2022 och en bit in på 2023 har också varit de ukrainska krigsflyktingarna, i huvudsak kvinnor och barn som fått tillfälliga uppehållstillstånd enligt EU:s så kallade massflyktsdirektiv. För dessa gäller andra regler än vanliga ayslsökande. I flera avseenden är villkoren sämre.

Totalt delades 102 000 uppehållstillstånd ut under 2023. Det är en mycket hög siffra givet regeringens löfte om ”paradigmskifte”. Till regeringens försvar kan dock anföras att siffran kanske skulle ha varit ännu högre om Sverige inte fått ett regeringsskifte och att man inte kan uträtta underverk på bara ett år. Siffrorna för 2024 blir ett bättre facit på om Tidöregeringens migrationspolitik varit framgångsrik eller inte.

Thoralf Alfsson kommenterar Migrationsverkets statistik i ytterligare ett blogginlägg där han bland annat uppmärksammar hur siffrorna av vissa aktörer selektivt och i eget intresse snarare används för att vilseleda än att informera. Det inlägget kan läsas HÄR.