Inflationen i Sverige fortsätter att öka och ligger nu på den högsta nivån sedan hösten 2008. Enligt SCB kan höjda priser kopplade till restriktionslättnader vara orsaken.
Inte sedan september 2008 har prisutvecklingen för den privata konsumtionen i Sverige varit så hög. I oktober låg den så kallade KPIF-inflationen på 3,1 procent.
Inflationstakten beror främst på höjda boendekostnader där prisuppgångar på el stod för det största bidraget. Även höjda drivmedelspriser och högre priser på bilar har bidragit.
Enligt SCB kan det vara en pandemieffekt som förklarar de högre priserna.
– Vi såg en bred prisuppgång på bland annat olika evenemang som idrottstävlingar, bio, teater och inträde till dansklubbar. Något som kan vara kopplat till lättade restriktioner, säger Sofie Öhman, prisstatistiker på SCB.
Negativa reallöner
De ökade priserna väntas leda till negativa reallöner under slutet av året.
– I november och december vi kan börja vänta oss att priserna ökar snabbare än lönerna på ett års sikt. Då vi kan se negativa reallöner, säger Petter Hällberg, ekonom på Medlingsinstitutet, till statstelevisionen.
I USA ligger inflationen på 6,2 procent vilket är den högst uppmätta inflationstakten på över 30 år. Där har den höga inflationen bland annat förklarats med högre livsmedelspriser och en komponentbrist på bilar i kombination med hög efterfrågan hos konsumenter.
Kommentarer förhandsgranskas inte av Samnytt och är inte redaktionellt material. Du är själv juridiskt ansvarig för det du skriver i kommentarsfältet. Klicka här för att läsa våra kommentarsregler.