Den i integritets- och yttrandefrihetsdebatterna profilerade Internetleverantören Banhof tar på nytt till orda om EU:s omdiskuterade upphovsrättsdirektiv som den senaste tiden reviderats på ett sätt som många menar är frihetsbegränsande på ett sätt som bland annat hotar informations- och pressfriheten. På onsdagen presenterades vad som sägs vara den slutgiltiga versionen av direktivets förändringar, en version som av Banhof beskrivs som ”värst hittills”.

Det som tidigare har ifrågasatts är bland annat den ”länkskatt” som EU vill införa enligt artikel 11 och som innebär att ingen utan tillstånd från upphovsrättsinnehavaren (och ekonomisk ersättning) får länka till dennes material. Det gäller exempelvis – och mest kontroversiellt – även nyhetstexter och andra artiklar på nätet som har publicerats de senaste 20 åren. I synnerhet ska inte rubriker och tumnagelbilder från materialet få skapas när man länkar, så som idag är fallet på bland annat Facebook och Twitter.

Kritiken har även gällt artikel 13 som ska tvinga sökmotorer som Google, sociala medieplattformar som Facebook och nätuppslagsverk som Wikipedia att övervaka alla sina användares aktiviteter så att de inte bryter mot någon annan del av EU:s upphovsrättsdirektiv. Dessa aktörer förväntas införa olika filter som rensar bort allt som innehåller otillåtet länkande enligt artikel 11.

I den slutversion av dokumentet som lades fram på onsdagen skärps de här bestämmelserna ytterligare i stället för att mildras så som många har krävt. Artikel 11 har exempelvis utvidgats så att det inte bara är länkande som förbjuds, även den vedertagna citaträtten begränsas kraftigt så att endast enstaka ord får citeras.

Som citat ska även själva hyperlänken räknas, som ofta kan bestå av den aktuella artikelns rubrik. Den blir således upphovsrättsskyddad och får inte användas utan tillstånd från upphovsrättsinnehavaren och betalar en avgift om denne kräver det.

Vem som länkar spelar ingen roll. Privatpersoner utan vinstintresse av att hänvisa till artikeltexter jämställs med kommersiella aktörer – alla måste ha tillstånd och i förekommande fall betala för att få länka.

Artikel 13 har också skärpts. Kommersiella hemsidor där det förekommer användaruppladdat material, exempelvis kommentarsfält, blir skyldiga att anskaffa/köpa tillstånd för allt som användarna skriver eller länkar till som någon annan har upphovsrätt till, exempelvis citat eller länkar, alternativt radera allt sådant.

För att hantera detta måste sajter införa en betydligt mer ingående övervakning av allt som läsarna gör, och om de sajtansvariga råkar missa och släppa förbi någon länk eller något citat med upphovsrättsskydd kan de bli fällda för upphovsrättsintrång och ekonomiskt ersättningsskyldiga. I realiteten kan det med denna lagstiftning på plats bli svårt eller omöjligt för aktörer utan mycket stora övervakningsresurser att överhuvudtaget bedriva verksamhet med inslag av användaruppladdat material.

Det har även varnats för att det kan bli praktiskt omöjligt att överhuvudtaget få någon trafik till en blogg eller alternativ mediesajt. Frågan har ställt om rentav ett bakomliggande motiv till att direktivet skärps kan vara just att öppna för möjligheten att desarmera obekväma aktörer genom att placera dem i limbo utanför länkskattesystemet.

Det kan exempelvis göras omöjligt för vissa aktörer att förhandla med sökmotorer som Google om ersättning. Möjligheten att länka i sociala medier kan bli förbehållen de större aktörerna samtidigt som de mindre stoppas av upphovsrättsdirektivets skärpningar som gör avtalslösa länkar olagliga.