Tidningen Expressen har varit i Iran för att ta reda på hur situationen för exil-afghaner är i landet. Bilden är entydig. Iran är ett säkert land för afghaner att leva i, även för de som vistas där olagligt. Några flyktingskäl att lämna Iran för Sverige finns inte, så som de 9000 ”ensamkommande” unga män hävdar som fått avslag på sina asylansökningar men nu ser ut att få stanna ändå.

Vad som däremot finns i Iran är vissa begränsningar kring vilka jobb man kan få som afghansk migrant och i synnerhet som kvinna. Även om man som afghan i Iran skaffat sig en hög utbildning kan man vara hänvisad till att ta enklare jobb.

Det beror inte på regelrätta yrkesförbud utan på att företag i Iran är skyldiga att i första hand erbjuda ett ledigt jobb till en iranier. Det innebär att exilafghaner främst får ta sådana jobb som iranierna inte vill ha, ofta bygg- och jordbruksjobb för männen och sömmerskearbeten för kvinnorna. Legala exil-afghaner har lättare att få jobb än illegala.

Sådana omständigheter är inget som utgör flyktingskäl eller på annat sätt är asylgrundande. Det är emellertid den sortens begränsningar och en allmänt lägre levnadsstandard i det relativt sett lågutvecklande Iran som lockar många exil-afghaner till Sverige.

Expressens intervjuer med hjälparbetare och andra i Iran visar också att det oftast inte är de mest utsatta illegala exil-afghanerna som kommer till Sverige, utan de som har det ekonomiskt bättre och har uppehållstillstånd i Iran.

De unga männen som får resa till Sverige
Det är inte kvinnorna som får resa till Sverige, utan de unga männen. Av de afghanska migranter som kommit hit under förespegling av att vara så kallade ensamkommande flyktingbarn är bara en på tvåhundra kvinna.

Expressen konstaterar att det är unga arbetsföra män som har störst möjligheter att få ett jobb och försörja sig i Iran medan arbetsutsikterna för en kvinna är betydligt sämre, ändå är det de unga männen som skickas till Sverige.

”Ankarbarn” ingen myt
Expressen bekräftar nu också den inofficiella sanning som politiska partier och mediernas opinionsbildare tidigare avfärdat – det är familjer som skickar sina söner till Sverige som ankare för anhöriginvandring – de instrueras att låtsas vara ensamma och under 18 år och att när de fått uppehållstillstånd också låtsas att de av ren tur lyckats få kontakt med familjen som då också kan komma till Sverige utan krav på att ha egen försörjning ordnad.

Sedan Sverige stramade åt reglerna för anhöriginvandring har det dock blivit lite svårare för anhöriga över 18 år – ofta kvarlämnade kvinnor – att komma efter till Sverige. Expressen har talat med flera sådana kvinnor som har unga manliga släktingar som fått asyl i Sverige men nu inte har möjlighet att använda sig av anknytningsbiljetten.

Hälften av de 9000 afghanska migranterna som nu väntas få amnesti i Sverige trots avslag har själva erkänt att de inte flytt från Afghanistan utan levt i Iran och därifrån rest till Sverige illegalt. Den verkliga andelen som har den bakgrunden kan vara betydligt högre. Åtta av tio har dessutom fått sin ålder uppskriven till vuxen.

Kvinnor som uppnått en ålder där de inte bedöms kunna lura det svenska Migrationsverket att de är minderåriga får inte resa till Sverige, även om de har en hög utbildning. Familjen och släkten väljer hellre att satsa pengarna till människosmugglarna på de unga männen som alltså i motsats till vad de uppger när de kommer till Sverige inte saknar nätverk i hemlandet.

En fråga som inte ställs av Expressen är varför dessa högutbildade unga afghanska kvinnor i Iran inte försöker arbetskraftsinvandra till Sverige. I reportaget förekommer kvinnor som uppges ha inte bara en utan flera högskoleutbildningar och därmed borde ha betydligt bättre chans att etablera sig i Sverige jämfört med de unga männen som skickas hit som ofta saknar skolgång.

Det bor idag uppskattningsvis runt tre miljoner afghaner i Iran. Ungefär hälften av dessa vistas där illegalt. Deras tillvaro är inte i nivå med vad man kan påräkna i Sverige vad gäller bidragsförsörjning, tillgång till offentligfinansierad välfärd, bostadsstandard osv. Men alla afghaner som Expressen talat med ger samma besked – Iran är ett säkert land att vistas i som afghan.

Har rätt till skola och sjukvård
Expressen berättar att alla afghanska barn i Iran – även de som vistas där illegalt – har rätt att gå tolv år i skola och alla registrerade flyktingar har även tillgång till samma subventionerade sjukvård som iranska medborgare. Om man är illegal får man betala mer för sjukvården, men den kostnaden får man oftast hjälp med från välgörenhetsorganisationer.

Läkare på sjukhus i Iran berättar för Expressen att ingen afghan lämnas på gatan, alla får vård, även illegala. Man kräver aldrig betalt i förskott, utan behandlar först och begär betalt efteråt och för det mesta kliver välgörenhetsorganisationerna in om personen inte kan betala. Även afghanska patienter som saknar tillstånd att vistas i Iran som Expressen intervjuar intygar att de får vård utan att behöva betala i förväg.

Det finns även sjukhus i Iran som drivs av europeiska välgörenhetsorganisationer och som bistår med operationer till exil-afghaner om de av någon anledning inte skulle få hjälp av den iranska sjukvården. Illegala afghaner kan ibland nekas därför att den iranska vårdapparaten är hårt ansträngd på grund av de många miljoner exil-afghaner som finns i landet. Men det har de som driver välgörenhetssjukhusen förståelse för: ”Hur ska Iran kunna bistå så många migranter med sjukvård?” frågar en av dem retoriskt.

Det händer fortfarande att barn till illegala exil-afghaner inte får gå i skolan, men då beror det på slarv från deras föräldrar som underlåtit att anmäla barnen till skolan. Även dessa barn fångas dock oftast upp av välgörenhetsorganisationer som erbjuder barnen skolgång tills dess föräldrarna anmält barnen till den ordinarie skolan så att de kan fortsätta skolgången där.

De afghanska barn som ändå inte går i skola i Iran är sådana där föräldrarna nekat dem för att de hellre vill använda dem i barnarbete.

Inga tvångsrekryteringar till kriget i Syrien
Under kampanjandet för att de 9000 afghanska unga männen i Sverige ska få stanna trots avslag och uppskriven ålder, har det spridits rykten om att de skulle riskera att tvångsvärvas som soldater i kriget i Syrien. Det kan Expressen i sitt reportage på plats i Iran konstatera är falska uppgifter och desinformation. Ingen exil-afghan, legal eller illegal, behöver åka till Syrien.

”Totally safe here” – enigheten stor om att Iran är ett säkert land
Alla som Expressen frågar ger samma svar: Iran är ett säkert land att leva i som exil-afghan. Man uppger att det är själva orsaken till att man flyttat till Iran från Afghanistan där det på sina håll är mer osäkert att leva. Många av de afghaner som lever i Iran är t o m födda här av föräldrar som lämnade Afghanistan för många år sedan.

Den verkliga orsaken till att exil-afghaner vill vidare till Sverige är de relativt små möjligheterna att få ett kvalificerat jobb, även om man har en utbildning.

Det händer att illegala afghaner skickas tillbaka hem till Afghanistan men det tillhör inte vanligheterna om det inte finns några andra skäl till varför man inte vill ha en viss person i landet. Och det är bara illegala män som riskerar att få vända tillbaka till Afghanistan, kvinnor och barn får alltid stanna.

Afghaner i Iran vet hur gamla de är
Expressen avlivar också en annan myt som spritts i Sverige om att de ”ensamkommande flyktingbarnen” inte far med osanning om sin ålder utan inte vet hur gamla de är. Insatta personer som tidningen talat med intygar att afghaner som lever i Iran mycket väl vet sin egen ålder. I de mest lågutvecklade delarna av Afghanistan kan det dock finnas vissa som är osäkra på sin ålder. Men minst hälften, troligen fler, av de ”ensamkommande” som söker asyl i Sverige kommer inte från Afghanistan utan från Iran.

Riksdagsbeslut inom kort om amnesti för de 9000 ”ensamkommande”
Imorgon måndag är det debatt i Sveriges riksdag om de lagförslag som den rödgröna regeringen lagt fram om amnesti för de 9000 unga afghanska män som fått avslag på sin asylansökan men inte lämnat landet. Votering sker på torsdag.

Efter att Centerpartiet gjort gemensam sak med Vänsterpartiet och förklarat sig ha för avsikt att rösta ja till den hårt kritiserade lagen, ser det ut som att förslaget kommer att gå igenom. Kostnaden för skattebetalarna beräknas bli minst 3 miljarder kronor.