KD kan säga JA till regeringens CENSURLAG: “Inget är uteslutet”

Kristdemokraterna kan komma att säga ja till den nya kontroversiella så kallade censurlagen. Därmed skulle regeringen få stöd från oväntat håll för inskränkningar av pressfriheten den velat genomföra i flera års tid. KD:s ledamot i riksdagens konstitutionsutskott, Tuve Skånberg, säger till Samnytt att partiet ännu inte bestämt sig för hur det kommer rösta.
– Inget är uteslutet, säger han.

Regeringen har, med justitieminister Morgan Johansson (S) i spetsen, ända sedan maktskiftet 2014 velat luckra upp centrala delar av den grundlagsfästa pressfriheten. Vissa inskränkningar av den gjordes i samband med valet 2018, medan andra förändringar stoppades av oppositionen.

I november överlämnade regeringen propositionen “Ett ändamålsenligt skydd för tryck- och yttrandefriheten” till riksdagen. Den handlar inte minst om planerade inskränkningar av de svenska tryck- och yttrandefrihetsgrundlagarna, något Samnytt uppmärksammat tidigare.

LÄS MER: Regeringens nya censurlag: Journalister som avslöjar korrupta politiker riskerar fängelse

Inför första adventshelgen svarade fyra av de riksdagspartier som inte ingår i regeringen med varsin följdmotion med anledning av propositionen. Tidigare regeringspartiet Miljöpartiet var ett av de partierna som med sin motion ställer sig bakom de föreslagna grundlagsändringarna.

M, SD och C säger nej

Tre partier säger denna gång emellertid uttryckligen nej till fortsatta inskränkningar: Moderaterna, Sverigedemokraterna och Centerpartiet har alla lämnat in snarlika följdmotioner där regeringens proposition sågas.

I synnerhet säger de tre partierna nej till en formulering som regeringen vill införa i såväl tryckfrihetsförordningen som i yttrandefrihetsgrundlagen vilken ger möjlighet att förbjuda publiceringar “som rör fällande domar i brottmål och lagöverträdelser som innefattar brott eller därmed sammanhängande säkerhetsåtgärder”.

Flera tunga kritiker har varnat för att en sådan förändring skulle kunna göra att viktig journalistik förlorar sitt grundlagsskydd. Majoriteten av remissinstanserna, däribland Justitiekanslern, Justitieombudsmannen, Svenskt Näringsliv, Stockholms tingsrätt, Hovrätten över Skåne och Blekinge, Svenska journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Radio samt Sveriges Television, är kritiska till de föreslagna ändringarna.

Vissa remissinstanser har gått så långt som att likna dem vid censur.

KD: “För tidigt” sätta ned foten

M, SD och C har tillsammans åtta av konstitutionsutskottets 17 mandat. Det är inte tillräckligt många ledamöter för att kunna stoppa regeringens grundlagsproposition redan i utskottet. De måste därför försöka få stöd från antingen Liberalernas ledamot i utskottet Tina Acketoft, Kristdemokraternas Tuve Skånberg eller Vänsterpartiets Mia Sydow Mölleby.

Än så länge har inget av de partierna gett besked i grundlagsfrågan. KD:s Tuve Skånberg säger till Samnytt att partiet avvaktar tills den behandlas i KU.

– Vi håller öppet för att i utskottet söka en lösning som innefattar en helhet. Man kan säga att vår position är försiktigt avvaktande till hur det kommer gå i utskottet. Det är för tidigt att säga ännu hur vi sätter ned foten, säger han.

Skånberg säger att han “håller dörren öppen” för att KD ställer sig bakom någon av de följdmotioner som M, SD eller C lämnat till riksdagen.

– De poänger som de här motionerna lyfter upp kommer vi beakta fullt ut, säger han.

Samtidigt, på en direkt fråga, svarar han att det inte är otänkbart att KD bestämmer sig för att rösta ja till regeringens föreslagna grundlagsinskränkningar.

– Inget är uteslutet. Vi kommer göra ett gediget arbete i utskottet, och där söker vi en så bred uppslutning som möjligt, säger Tuve Skånberg.

“Väldigt känsligt och svårt”

Matheus Enholm är en av Sverigedemokraternas tre ledamöter i KU. Han säger till Samnytt att regeringens proposition om inskränkningar i pressfriheten är “väldigt känslig”.

– Det är ett väldigt känsligt och svårt område. Det finns de som är klara förespråkare i de olika partierna, och så finns det de som är kraftigt emot, säger han.

SD-ledaren Jimmie Åkesson hotade inför valet 2018 att begära folkomröstning om de snarlika grundlagsändringar som den rödgröna regeringen försökte driva igenom då. Ställda inför det hotet backade Moderaterna och sade nej till delar av regeringens förslag.

LÄS ÄVEN: Moderaterna röstar ja till Löfvens censurlag

Enholm hoppas på stöd från i första hand Kristdemokraterna eller Liberalerna i försvaret av pressfriheten. Han berättar att han på grund av sjukdom och julledighet inte haft möjlighet att prata med vare sig Skånberg (KD) eller Acketoft (L) om hur de resonerar kring regeringens proposition.

– Om vi är tre som följdmotionerat på det viset, och om KD eller L skulle gå den vägen, så finns det en öppning, konstaterar han.

SD-politikern tror inte att man i KU kommer kunna enas kring en förändring av grundlagarna som SD skulle kunna tänka sig att stödja.

– Jag vet inte vad det skulle kunna vara för förändringar som vi skulle kunna acceptera, säger Matheus Enholm.

Folkomröstning “worst case”

Den socialdemokratiske profilen Johan Westerholm är en av dem som står bakom kampanjen Stoppa grundlagsändringen. Han är starkt kritisk till sitt eget parti, och säger till Samnytt att han överväger att rösta blankt i valet i höst om S inte backar från försöken att inskränka pressfriheten.

LÄS ÄVEN: Han vill stoppa Löfvens planerade censurlag: ”Jag vill att riksdagen lägger ned det här”

Westerholm tror att sannoliheten är stor för att propositionen stoppas redan i konstitutionsutskottet och därför aldrig leder fram till en omröstning i riksdagen.

– Förutsättningarna för att få hejd på det den här gången är avsevärt mycket bättre eftersom Moderaterna, Sverigedemokraterna och Centerpartiet är på, på ett helt annat sätt. Förra gången var det bara Sverigedemokraterna, säger han.

Om KD, L och V väljer att stödja regeringen och säger ja till inskränkningarna av pressfriheten, så menar Westerholm att det finns tillräckligt många ledamöter i riksdagen som skulle ställa sig bakom en folkomröstning om grundlagsförändringarna.

– Då blir det en valfråga på valdagen. Det är vad jag tycker är worst case scenario. Det är sannolikt också vad regeringen tycker är worst case scenario, för man vill inte ha en sådan här frihetsfråga på valdagen, säger Johan Westerholm.

Samnytt har sökt Tina Acketoft (L) och Mia Sydow Mölleby (V). Linda Modig (C) har avböjt att svara på Samnytts frågor.

LÄS ÄVEN: Morgan Johansson: ”Det vimlar av hel- och halvnazister i SD”

LÄS ÄVEN: Regeringens nya förslag: Förbjud ”rasistiska” tidningar