I det miljardbefolkade Kina är lantbruksmark på många håll en bristvara. När man nu vill utvidga sin grisuppfödningsverksamhet tänker man därför vertikalt i stället för horisontellt. I stället för stior av det slag vi är vana vid i väst bygger man höghus åt grisarna.

På håll ser de 26 våningar höga skyskraporna ut som vilka höghus som helst. När man kommer närmare börjar man inse att något inte stämmer. Inte kan väl så många hyresgäster ha grisar som husdjur? Nej, det som pågår är grisuppfödning i stor skala – på höjden.

Grisar och uppfödare åker med stora hissar upp och ned i byggnaden där varje våningsplan hyser ett antal inhägnade stior. Höghusen för grisar ingår i ett satsning på att öka livsmedelsproduktionen i landet som halkat efter.

På olika våningsplan finns suggor i olika långt framskriden grossess eller med kultingar i olika ålder och vuxna grisar som ska gödas innan slakt. Allt övervakas med kameror och högteknologi.

1,2 miljoner grisar om året

Utfodringen av djuren sker enligt automatiserad löpande band-metod som säkerställer att varje djur får rätt mål mat beroende på var i livscykeln det befinner sig. För att mata grisarna i ett höghus av det här slaget åtgår ett par miljoner kilo foder – varje dag.

Pilotprojektet för den här sortens grishållning ligger i utkanten av staden Ezhou, på södra sidan om Yangtze-floden. Det är för närvarande den största svinfarmen i världen och ytterligare en likadan öppnar inom kort dörrarna. Den nuvarande har varit i drift sedan oktober och när båda byggnaderna går för fullt är kapaciteten 1,2 miljoner grisar om året.

Äter mest fläsk i världen

Fläskkött har gamla anor i Kina. På landsbygden har många familjer, inte bara de som driver regelrätta lantbruk, länge fött upp grisar på bakgården. Att äga grisar har ansetts vara ett tecken på välstånd då fläsk tidigare endast serverades i Kina vid särskilda högtidliga tillfällen.

Idag äts den ingenstans så mycket fläsk som i Kina, även med hänsyn taget till landets stora befolkning. Kina står för hälften av jordens fläskkonsumtion och priset på fläskkött används som en måttstock för inflationen.

Idag äts den ingenstans så mycket fläsk som i Kina, även med hänsyn taget till landets stora befolkning. Kina står för hälften av jordens fläskkonsumtion och priset på fläskkött används som en måttstock för inflationen. Den kinesiska staten håller sig med ett beredskapslager av fläsk för att kunna parera prisfluktuationer på marknaden.

Vill bli mer självförsörjande

Trots detta är priset på fläsk högre i Kina än i länder där grisuppfödningen industrialiserades och effektiviserades tidigare. Men när den kinesiska regimen nu satsar på att komma ifatt gör man det med besked. Skyskrapor för ändamålet är man tämligen ensam om.

Projektet ingår i en mer omfattande satsning på att bli mer självförsörjande på livsmedel. Pandemin och kriget i Ukraina har fungerat som väckarklockor om att man inte kan förlita sig på import.

Även om man i Kina inte vill tala högt om det så har man också en historia av massvält i landet under Mao-epoken då miljontals kineser svalt ihjäl till följd av en misslyckad kommunistisk ekonomisk politik. Det är inget de styrande vill se en upprepning av och långt innan det gått så långt skulle livsmedelsbrist kunna leda till en politisk destabilisering där den totalitära regimen ifrågasattes.

LÄS ÄVEN: Kina experimenterar med att sprida vaccin genom myggor