I ett år har Israel saknat en riktig regering och under samma tid har tre parlamentsval hållits för att försöka få till stånd en mandatfördelning i Knesset som möjliggör bildandet av en majoritetsregering. Det har inte fungerat. Men nu står det klart att de två huvudmotståndarna, Benjamin Netanyahu och Benny Gantz, gräver ned stridsyxan och bildar koalitionsregering.

Efter det senaste valet där det i princip blev dött lopp mellan Netanyahus Likud och Benny Gantz Blåvitt gick uppdraget att försöka bilda regering till den senare. Under de veckor som gått har det talats alltmer om en storkoalition mellan de två. Och nu står det klart att det blir så. På måndagskvällen skrev Gantz och Netanyahu under ett koalitionsavtal.

LÄS MER: Benny Gantz först ut att försöka bilda ny regering i Israel

Avtalet innebär att Netanyahu fortsätter som premiärminister, medan Gantz tillträder som vice regeringschef och i kraft av sin militära bakgrund också som försvarsminister. Gabi Ashkenazi, tidigare militär överbefälhavare och allierad med Gantz, blir ny utrikesminister.

Om koalitionen håller är tanken att Netanyahu och Gantz nästa höst ska göra en rockad där de två byter plats med varandra på respektive post som premiärminister och vice regeringschef.

En stridsfråga mellan de två har varit kontrollen över Justitiedepartementet. Den ser Gantz ut att ha gått segrande ur som får tillsätta posten som justitieminister med en person från sitt lag. Netanyahu uppges dock ha beviljats vetorätt att säga nej till personer som Likud inte kan acceptera på centrala poster inom rättsväsendet.

Blåvitt-alliansen upplöst

Priset för att gå i koalition med Netanyahu har samtidigt varit högt för Gantz. Blåvitt-alliansen spricker och kvar blir endast stommen, själva partiet Blåvitt. Det innebär att man går från 33 till 15 mandat i parlamentet när de övriga allianspartierna lämnar.

Centralt i valrörelsen har också varit de anklagelser om korruption som riktats mot Netanyahu och ska prövas i en rättsprocess. Själv tillbakavisar Netanyahu anklagelserna som grundlösa och som ett försök från hans motståndare att bli av med honom på annat sätt när man inte lyckas den demokratiska vägen i allmänna val.

Gantz har å sin sida lovat att stoppa varje försök från Netanyahu att undandra sig eller förhala en rättslig prövning av korruptionsanklagelserna. Rättegången har ändå skjutits upp på obestämd tid till följd av coronakrisen.

LÄS MER: Netanyahu gav halv miljon bosättare på Västbanken efterlängtat vallöfte

En annan stor och infekterad fråga där Netanyahu och Gantz inte är överens gäller bosättningarna i de områden som Israel erövrade 1967 efter att man anfallits av fjorton omgivande muslimska arabstater i det så kallade Sexdagarskriget. Syftet med anfallet var att utplåna den judiska staten.

Netanyahu har lovat trygghet för bosättarna mot fördrivning och rivningar och att stå emot de internationella påtryckningarna från bland annat FN där det hävdas att områdena ska betraktas som ockuperade, detta trots att de länder de tidigare tillhörde sedan länge har avsagt sig anspråken på territorierna. Det löftet från Natanyahu har Gantz inte velat ställa sig bakom.

Gantz förlorare om koalitionen spricker

Många politiska bedömare tror att storkoalitionen kan bli kortvarig och att den möjliggörs endast av coronakrisen och väljarnas önskan om borgfred och en fungerande regering i kristid. Om den spricker och nyval utlyses menar man att det kan visa sig att Gantz spelat alltför högt för att en kort tid få sitta med vid regeringsbordet.

För många av Blåvitt-koalitionens mittenväljare betraktas Gantz rörelse högerut som ett svek och något de inte röstat på. Gantz antas därför få mycket svårt att samla ett väljarstöd i närheten av vad han gjort i de tre senaste valen i ett eventuellt kommande nyval och hålla jämna steg med Netanyahu och Likud.

Det finns i detta och det faktum att Likud endast skulle behöva ytterligare två mandat för att bilda en regering med egen majoritet ett incitament för Netanyahu att spräcka koalitionen även vid mindre motsättningar med Gantz, alternativt använda hot om nyval som ett sätt att stärka sin position och gå segrande ur förhandlingar inom koalitionen.