En grupp aktivister, frontade av ”klimatengagerade ungdomar” men uppbackade av olika mer välbemedlade organisationer, förbereder nu en stämning av den svenska staten. Målsättningen är att genom så kallad lawfare tvinga fram en mer hårdför miljöpolitik och flytta de klimatpolitiska besluten från regering och riksdag till domstolarna.

Idag växer unga upp med ett konstant flöde av skräckpropaganda gällande klimatet, vilket lett till psykiskt lidande i form av ”klimatångest” och grundat i detta ett starkt engagemang i dessa frågor. Som så ofta när unga vill ha förändring kan den aldrig ske fort nog. Förändringen måste komma nu, annars är det för sent, menar aktivisterna.

Den demokratiska processen är ofta långsam och utan övertygande argument svår att påverka. I flera europeiska länder har miljörörelser frontade av unga aktivister på senare år valt att kringgå den demokratiska processen. Med åberopande av ett pussel av såväl nationella som internationella lagar och konventioner stämmer de stater i syfte att tvinga fram förändringar som en majoritet av folket inte ställt sig bakom.

LÄS ÄVEN: Bilar klimatvandaliserade i Malmö

Aktivister stämde den holländska regeringen – och vann

Ett av de mest uppmärksammade fallen är då klimatnätverket Urgenda stämde den nederländska regeringen och vann. Nätverket, bestående av cirka 900 holländska ungdomar, lyckades på så vis tvinga regeringen att sänka utsläppen med minst 25 procent till år 2020, jämfört med nivåerna 1990.

Sedan dess har liknande mål drivits i bland annat Frankrike och Norge. Enligt SVT förbereds nu även en stämning i Sverige. Gruppen bakom stämningen uppges bestå av ”klimatengagerade ungdomar” organiserade i ”klimaträttsgruppen” Aurora, juristnätverket Klimatjuristerna samt en icke namngiven forskargrupp.

Planen är att stämma den svenska staten för bland annat brott mot Barnkonventionen och Europakonventionen. Initiativtagarna menar att Sverige inte har gjort tillräckligt för att uppfylla klimatmålen och därmed äventyrar barn och ungas framtid.

LÄS ÄVEN: Miljöpartiet kräver miljardlån till klimatsatsningar

Bolund (MP) vill inte kommentera

Miljö- och klimatminister Per Bolund (MP) säger sig inte vilja kommentera vare sig den planerade stämningen eller kritiken som riktas mot regeringens klimatarbete. Däremot är han positiv till användandet av domstolar som utomparlamentarisk metod att tvinga fram förändringar i miljölagstiftningen.

– Jag kan inte kommentera ett enskilt fall, men jag kan svara övergripande att jag tycker att det är bra att klimatpolitikens inriktning granskas och debatteras. Historiskt har miljörättegångar varit ett viktigt demokratiskt verktyg för att åtgärda brister i miljölagstiftningen, säger han till SVT Nyheter.

LÄS ÄVEN: SVT oroade över talibanernas klimatpolitik

Risk med stämningar som politiska verktyg

Jonas Ebbesson, professor i miljörätt vid Stockholms universitet, påtalar att ett problem när klimataktivismen når domstol är att den som stämmer staten för påstådda klimatbrott inte har någon bevisbörda att belägga att de klimatförändringar man åberopar som grund verkligen finns.

– En viktig sak att tala om är att man behöver inte bevisa att klimatförändringarna finns. I de processer jag följt ifrågasätts aldrig klimatförändringarna.

Ändå får klimatpolitiken enligt Ebbesson en aura av att vara mer legitim efter att ha underkastas rättslig prövning. Han varnar för att det finns risker med domstolar som går in på politikens områden.

– Det finns kritik från vissa håll mot att domstolar tar över lagstiftarens funktion. Och det ska de naturligtvis inte göra, säger han till SVT.