Koranen faktakälla i landstingets informationsbroschyr om hälsa

Landstingen, som är huvudman för merparten av vården i Sverige, skall i sin gärning vila på beprövad medicinsk och vetenskaplig grund. I Örebro läns landsting är man dock medveten om att en ökande andel av invånarna mer litar till Koranen och har därför i en ny informationsbroschyr valt att i stället luta sig mot denna skrift. Det rapporterar den kristna tidningen Världen Idag.

Broschyren ”Må bra under ramadan” är enligt landstinget ett samarbete mellan regionen och moskén. Informationsmaterialet har framtagits i vetskap om att den muslimska fastemånaden medför allvarliga hälsoproblem, inte minst för skolelever, något som Samhällsnytt tidigare rapporterat om.

LÄS MER: Skolbarn svimmar av undernäring under Ramandan – ”Vi vill inte peka ut någon särskild grupp”

Men den som läser broschyren kan lätt få motsatt intryck. Där uppges bland annat att man genom att fasta kan få ökad medvetenhet om Allah. Skriften är också kryddad med diverse citat från Koranen och haditherna.

Hälsoråden om faran med att inte ge kroppen den näring och vätska den behöver riskerar enligt kritiker att hamna i skymundan. Detta i synnerhet som inte heller kostråden primärt grundar sig på vetenskaplig näringslära utan på vilken mat profeten Muhammed åt och förordade på 600-talet.

Även råden till personer som lider av olika sjukdomar, exempelvis diabetes, och för vilka kosthållningen är särskilt viktig baserar sig till stor del på icke-vetenskapliga muslimska rön. Bland annat ges under rubriken ”Vanliga frågor och svar” rådet till sjuka människor att inte vända sig till en svensk icke-muslimsk läkare för att bli befriad från fastan.

LÄS MER: Danska integrationsministern kritiserar arbete under Ramadan

I stället bör den sjuke rådgöra med muslimska auktoriteter som har erfarenhet av att fasta och kunskap om vilka regler som Allah och profeten satt upp för ramadan-fasta och vad som på religiös grund kan godtas som skäl för någon att frångå “förpliktelsen att fasta”.

Även ammande kvinnor skuldbeläggs delvis i broschyren om de vill avstå från att fasta för att kunna ge spädbarnen en näringsriktig modersmjölk. I “vissa fall” kan undantag medges men i så fall står kvinnan i skuld till Allah och måste senare göra bot genom att fasta vid ett annat tillfälle eller genom att skänka pengar till moskén genom så kallad fidyah.

I skriften ifrågasätts även användning av läkemedel under Ramadan. När fastemånaden nu infaller under den stora pollenperioden gäller det bland annat allergimediciner som kan vara livsavgörande för många. Men i Örebro läns landstings skrift ges intrycket att det nog är säkrast att avstå om man inte vill förarga Allah:

Fråga: ”Får jag använda astmaspray/nässpray under Ramadan?”
Svar: ”De muslimska rättslärda har skilda åsikter i denna fråga.”

Även att ta medicin i tablettform beskrivs i broschyren som att man bryter fastan och därmed riskerar ådra sig Allahs vrede och äventyra sin plats i paradiset.

LÄS MER: Fastande yrkesförare är en trafikfara

Region Örebros kommunikationschefen Ulrika Julin försvarar i ett uttalande till Världen Idag att man gett ut den rådgivande broschyren, trots att den för många kan vara direkt livsfarlig att följa. Hon tvår å landstingets vägnar också sina händer för en del formuleringar i skriften, trots att man varit med att ta fram den och distribuerar den till hushållen.

Julin tycker inte heller att skriften, trots de många referenserna till Allah, profeten Muhammed, Koranen och haditherna, strider mot kravet på att information från landstingen ska vara icke-konfessionell, ett krav som hon dock i sig inte allmänt ifrågasätter.

Kommunikationschefen antyder att målgruppen inte är mottaglig för information om fasta och hälsa om den inte presenteras i en religiös kontext och säger att en skrift av det här slaget kan bidra till att muslimer i Sverige i mindre omfattning drabbas av sjukdomar eller förvärrar sina sjukdomstillstånd under ramadan, problem som på senare tid kommit att bli en allt större ‘utmaning’ för den svenska sjukvården.

Det är en pragmatisk kompromiss landstinget har gjort efter enligt Julin “religion och hälsorisker i det här fallet är väldigt tätt förankrade med varandra”.