Den eskalerande konflikten i Mellanöstern får allt tydligare ekonomiska följder långt utanför regionen. I Sverige varnar experter för att både bolåneräntor och inflation kan stiga snabbare än väntat – samtidigt som oljepriset riskerar att rusa till nivåer som påminner om tidigare energikriser.
Riksbanken valde nyligen att lämna styrräntan oförändrad på 1,75 procent, en nivå som legat fast sedan hösten 2025. I nuläget bidrar det till relativt stabila boräntor.
Men bakom beslutet finns en ovanligt hög osäkerhet. I sitt senaste besked betonar Riksbanken att utvecklingen i omvärlden snabbt kan förändra läget.
Missa inte vårt PLUS-innehåll!
”Utvecklingen manar till vaksamhet. Utöver kriget i Mellanöstern finns det också flera andra risker och utfallsrummet för vad som kan hända framöver är stort. Riksbanken följer utvecklingen noga och kommer att anpassa penningpolitiken om inflations- och konjunkturutsikterna kräver det”, skriver man i pressmeddelandet.
Myndigheten understryker också att ”det är viktigt att ha beredskap för att den framtida utvecklingen kan bli annorlunda”
Bakgrunden till prognosen är att krigssituationen i Mellanöstern redan har lett till stora rörelser i energipriser, valutor och marknadsräntor. Dollarn har stärkts, energipriserna har stigit och tillväxten riskerar att dämpas – samtidigt som inflationen kan få ny fart.
Experter: flera räntehöjningar kan bli aktuella
Flera ekonomer varnar nu för att ränteläget snabbt kan förändras om konflikten blir långvarig.
SBAB:s chefsekonom Robert Boije pekar på att ett mer utdraget krig kan skapa ett bredare inflationstryck.
– Fortsätter konflikten under stora delar året sitter vi i en helt annan situation. Då ligger det i tangentens riktning att det skulle kunna bli aktuellt med räntehöjningar om vi får ett bredare inflationstryck, säger han i en kommentar till Dagens Industri.
Och det kan handla om mer än en enstaka höjning. ”Då pratar vi inte bara en höjning av styrräntan, utan två, tre kanske”, siar han.
LÄS ÄVEN: Trumps ilska när Israel bombar gasfält i Iran: ”Vi visste inget”
Även andra bedömare ser ett skifte i Riksbankens agerande. SPP:s sparekonom Shoka Åhrman tror att centralbanken kan agera snabbare än vid tidigare inflationsuppgångar.
Samtidigt har marknaden redan börjat ta höjd för högre räntor, något som särskilt påverkar bundna bolån. Konsekvensen är att svenska hushåll åter kan behöva räkna med boräntor över tre procent – eller ännu mer – om inflationen tar fart.
Energipriser driver inflationen
Kärnan i oron är energimarknaden. När konfliktnivån stiger i Mellanöstern reagerar oljepriset snabbt – vilket i sin tur påverkar hela ekonomin.
Högre energipriser slår brett mot transporter, livsmedel och produktion som blir dyrare. Darush Yazdanfar, professor i företagsekonomi och finans, beskriver effekten.
– Inflationen kommer att sticka iväg eftersom priset på energi, råoljan, kommer att gå upp. Det här kommer att visa sig i hela västvärlden. För vissa länder, som Sverige, kommer det bli mer kännbart eftersom vi importerar mycket av det vi konsumerar, säger han i en kommentar till Aftonbladet.
Detta är också den mekanism som kan tvinga centralbanker – inklusive Riksbanken – att höja räntan igen, trots svagare konjunktur.
Oljepriset i fokus – risk för kraftiga uppgångar
Samtidigt som räntemarknaden är på helspänn är energimarknaden inne i en extremt volatil fas.
Efter krigsutbrottet i slutet av februari har oljepriset rört sig kraftigt uppåt. Brentoljan har varit uppe runt 119 dollar per fat, och bedömare ser risk för betydligt högre nivåer.
LÄS ÄVEN: Chefsekonomen: Iran-kriget kan slå hårt mot ekonomin
Analytiker pekar på flera scenarier: 90–100 dollar vid fortsatt oro, 120–150 dollar vid allvarliga störningar och upp mot 180 dollar per fat i ett värsta scenario. Saudiarabien varnar för att priset kan överstiga 180 dollar om störningarna i Hormuzsundet kvarstår.
Inte bara Hormuz – nya hot mot energiflöden
Tidigare har fokus helt legat på risken för en blockad av Hormuzsundet, en av världens viktigaste transportleder för olja. Men nu pekar experter på ett bredare och mer allvarligt hot.
Råvaruanalytikern Christian Kopfer varnar för attacker mot själva energiinfrastrukturen:
– Kan det här utvidgas till attacker mot olje- och gasproduktion, raffinaderier, infrastruktur eller hamnar, då tar vi det här till en ny nivå. Då är inte Hormuzsundet det största problemet längre, säger han i en kommentar till DN.
Under de senaste dagarna har flera anläggningar i regionen attackerats eller hotats, inklusive i Saudiarabien, Qatar och Kuwait. Ett raffinaderi i Yanbu har redan tvingats stänga efter en incident.
Detta skapar risk för mer långvariga störningar i utbudet – något som driver priserna ytterligare.
Direkta effekter för hushållen
För svenska konsumenter märks effekterna snabbt, även om de inte alltid kommer omedelbart. Bränslepriserna påverkas med viss fördröjning, men sambandet är tydligt. En ökning av oljepriset med tio dollar per fat höjer normalt bensinpriset i Europa med omkring 0,8 till 1,2 kronor per liter.
Energiekonomen Claes Hemberg bedömer att konsumenterna åtminstone tillfälligt får räkna med en eller rentav två kronor högre bensinpris. I ett mer negativt scenario kan priserna närma sig – eller överstiga – nivåerna från energikrisen 2022.
Dubbel press: räntor och energi
Sammantaget står svenska hushåll inför en potentiell dubbelsmäll. Högre energipriser som driver upp levnadskostnader och stigande räntor som gör bolån dyrare.
Om konflikten blir utdragen riskerar dessa effekter att förstärka varandra. Det är också därför både Riksbanken och ekonomer nu uppmanar till försiktighet – läget kan förändras snabbt, och konsekvenserna kan bli kännbara i plånboken.
