Exemplen på där kriminella utnyttjar personal i Kriminalvården blir fler och fler. Samtidigt tros infiltrationen vara hög. Experter ser med oro på utvecklingen.
Riksrevisionen har granskat tre statliga myndigheters arbete för att motverka infiltration: Försvarets materielverk (FMV), Kammarkollegiet och Kriminalvården. Myndigheterna har valts för att deras verksamheter bedöms löpa stor risk för infiltration, och att konsekvenserna kan bli mycket allvarliga.
Den övergripande slutsatsen är att arbetet som helhet inte är effektivt. Bristerna är ibland så omfattande att de riskerar att lämna kritiska säkerhetsluckor öppna. Många statliga myndigheter löper risk att utsättas för infiltration, av till exempel kriminella organisationer eller främmande makt, slår man fast.
Missa inte vårt PLUS-innehåll!
– Vår bedömning är att de granskade myndigheterna inte har lagt tillräckligt stor vikt vid säkerhetsarbetet och att det lett till omfattande säkerhetsbrister som i värsta fall kan leda till allvarliga konsekvenser, säger riksrevisor Christina Gellerbrant Hagberg.
LÄS ÄVEN: Kvinnlig kriminalvårdare häktad – fast med över 200 kilo knark
Skyddet mot infiltration är ojämnt utvecklat vid de tre myndigheterna. Kriminalvården har kritiska brister som försvagar både förebyggande arbete och upptäckt, men har på senare tid tagit flera steg i rätt riktning. Samtidigt konstateras att myndigheternas uppföljande säkerhetsprövningar av sin personal inte fått tillräckligt genomslag. Till exempel ställs alltför sällan viktiga frågor av känslig natur, om de anställdas privatekonomi, social exponering, hot, hållhakar och beroenderelationer, för att sårbarheter ska upptäckas.
– Uppföljande säkerhetsprövningssamtal är ofta svåra samtal, eftersom chefer måste ställa känsliga frågor till medarbetare. Men det är för sent att göra det först när misstankar har uppstått, säger Per Dackenberg, projektledare för granskningen.
Omfattande infiltration
Inom Kriminalvården utnyttjas anställda av kriminella systematiskt. Det kan vara för att smuggla in saker på anstalter eller för att kommunicera med utsidan. Nästan en tredjedel av myndighetens anställda vet eller tror sig veta att det förekommer infiltration.
– Jag är inte förvånad över att det kommer fram, säger Christer Hallqvist, fackförbundet Sekos ordförande inom Kriminalvården, till Arbetet.
Trots att Riksrevisionen lyfter fram kärleksfulla relationer mellan fångar och kriminalvårdare som ett problem har en tredjedel av anställda som genomgått säkerhetsprövning inte frågats om privata bekantskaper. Man får inte heller några frågor om sin privatekonomi och skulder – ytterligare ett område som kan utnyttjas.
– De är lätta offer på det sättet, säger han.
Hallqvist ser både ett arbetsmiljöproblem och en säkerhetsrisk, och ser helst att man alltid arbetar två och två för att minska riskerna för att personal och intagna konspirerar.
LÄS ÄVEN: Olämpliga kontakter mellan kriminalvårdare och dömda ökar
