Förra året ändrades lagen när det gäller vilken rätt brottsoffer har till målsägandebiträden i hovrätterna och Högsta domstolen. Nyligen prövades ett fall i Högsta domstolen om den relativt nya sexualbrottslagen, i folkmun kallad samtyckeslagen, där HD nekade offret ett målsägandebiträde.

– Man har velat spara pengar och det går ut över brottsoffer som varit utsatta för traumatiska saker, säger My Hedström, byråchef vid Åklagarmyndigheten, till SVT.

Tanken med lagändringen var enligt regeringen att utnyttja resurserna mer effektivt eftersom brottsoffer sällan hörs i hovrätten och målsägandebiträdens roll ansågs då vara begränsad.

“Känns skevt”
När inget målsägandebiträde finns är tanken att åklagaren ska företräda målsäganden men Hedström anser inte att det är eller bör vara åklagarens roll. Hon nämner också att åtalade ofta har flera advokater medan brottsoffren sitter helt utan stöd.

– Den senaste tiden har jag suttit på flera mordrättegångar där den åtalade har två försvarsadvokater och så har vi de här fallen där brottsoffer sitter helt utan stöd. Det känns ju skevt, fortsätter Hedström.

Lagstiftaren behöver ändra
Hon framhäver att redan i existerande lag finns utrymme att förordna målsägandebiträden men att lagen bör ändras om den nu tolkas som HD gjort.

– Det finns utrymme i lagen att förordna målsägandebiträden även i hovrätten men om de inte gör det kanske lagstiftaren behöver se över reglerna.

Hovrättspresident Erik Sundström är chef över hovrätten för övre Norrland, säger sig ha förståelse för behovet av biträde även i högre instanser men menar att det i så fall krävs ändring från lagstiftarna.

– Anvisningarna är ganska tydliga. Har man synpunkter så är det en fråga för lagstiftaren att skruva på lagen, säger han.