Är regeringens undantag för äldreomsorgen ett nödvändigt sätt att säkra välfärden – eller ett sätt att hålla igång arbetskraftsinvandringen trots löften om en stramare migrationspolitik? Den frågan står i centrum när läkaren och Malmölistans partiledare Nils Littorin riktar hård kritik mot regeringens linje. Enligt honom riskerar de äldre att få betala priset när kommuner och vårdföretag fortsätter att förlita sig på billig arbetskraft i stället för att förbättra villkoren inom äldreomsorgen.
Samnytt har tidigare rapporterat om kritiken mot regeringens beslut att undanta vissa yrkesgrupper från de nya lönekraven för arbetskraftsinvandring.
Den tidigare moderata riksdagsledamoten Hanif Bali beskrev undantagen som ett avsteg från löftet om en stramare migrationspolitik och argumenterade för att Sverige i första hand ska prioritera sina egna medborgares intressen.
Missa inte vårt PLUS-innehåll!
LÄS ÄVEN: Hanif Bali: ”Sverige finns till för svenskarna” – rasar mot undantag i lönekravet
Nils Littorin går i den här intervjun ännu längre och hävdar att undantaget för äldreomsorgen i praktiken handlar om lönedumpning och fortsatt massinvandring.
Behovet är obefintligt för invandring utanför EU av människor som ska arbeta i svensk äldreomsorg.
Nils Littorin, läkare och partiledare för Malmölistan
Littorin är läkare och partiledare för det lokala partiet Malmölistan. Under senare år har han gjort sig känd som en skarp kritiker av utvecklingen i Malmö och har ofta lyft frågor om migration, brottslighet, välfärd och äldreomsorg.
I valet 2022 valdes han in i Malmö kommunfullmäktige, där han profilerat sig som en av stadens mest frispråkiga oppositionspolitiker.
Enligt honom saknas det inte människor som kan arbeta inom äldreomsorgen. Det som saknas är fungerande arbetsvillkor och en organisation som gör att utbildad personal vill stanna kvar.
– Behovet är obefintligt för invandring utanför EU av människor som ska arbeta i svensk äldreomsorg, säger han.
LÄS ÄVEN: Tidöregeringen mjukar upp lönekrav för vissa arbetsinvandrare
”Det finns ingen brist på människor”
Littorin pekar på den höga arbetslösheten i Sverige och särskilt i Malmö, där han menar att det redan finns stora grupper människor som skulle kunna arbeta inom vård och omsorg.
Han beskriver samtidigt hur många erfarna undersköterskor lämnar yrket därför att arbetsbelastningen blivit för hög och verksamheterna alltmer pressade.
Enligt honom är problemet inte att det saknas arbetskraft, utan att arbetsmiljön blivit så dålig att utbildad personal söker sig bort.
Han beskriver hur kommuner och privata vårdföretag i stället fyller luckorna med personer som saknar utbildning eller tillräckliga språkkunskaper.
– Det är kvaliteten som är det stora problemet, säger han.
Littorin menar att utvecklingen driver bort just de medarbetare som har lång erfarenhet av omsorgsarbete och som ställer krav på kvalitet, kontinuitet och god omvårdnad.
”Nästan som en ättestupa”
Den kanske hårdaste kritiken riktar han mot det han uppfattar som ett försök att använda äldreomsorgen som ett integrationsprojekt. Enligt Littorin är de äldre en särskilt utsatt grupp eftersom de ofta saknar möjligheten att själva protestera mot brister i verksamheten.
– De gamla orkar inte eller förmår inte säga ifrån, säger han.
LÄS ÄVEN: AVSLÖJAR: Gängkriminell anställdes i hemtjänsten – våldtog pensionär
Han beskriver hur skolan och andra samhällsinstitutioner åtminstone har anhöriga som kan reagera när problem uppstår, medan många äldre saknar samma skyddsnät.
Det är en del av att vårt samhälle håller på att krackelera. Och att bli gammal och sjuk blir som en stämpel och ett stigma, därför att det är ingen som tar hand om dig och du blir en förbrukningsvara, nästan som en ättestupa.
Nils Littorin, läkare och partiledare för Malmölistan
Samtidigt avvisar han argumentet att Sverige behöver arbetskraftsinvandring för att klara äldreomsorgen.
Hur vill du kommentera att många menar att ju fler som kommer till Sverige, ju större blir behovet av äldrevård?
– Ja, precis. För det första så stämmer det ju inte, man kan ju inte samtidigt säga att vi har ett behov att ta hand om våra gamla och att det saknas personal i sjukvården – och så lägger vi samtidigt en miljard om året i Malmö på socialbidrag för över 100 000 arbetslösa. Han fortsätter:
– Till hela familjer, som går på bidrag, år ut och år in. Det blir ingen vinst för Sverige. Tvärtom riskerar vi att sänka både livskvalitet och levnadsstandard, säger han och fortsätter:
– Det är en del av att vårt samhälle håller på att krackelera. Och att bli gammal och sjuk blir som en stämpel och ett stigma, därför att det är ingen som tar hand om dig och du blir en förbrukningsvara, nästan som en ättestupa.
LÄS ÄVEN: Hemtjänsten i nya Sverige: Sexuella övergrepp nattetid och ”haram” att dricka lättöl
Samtidigt beskriver han undantaget som ett sätt att hålla nere kostnaderna genom att rekrytera billig arbetskraft.
– Lönedumpning är precis vad det här handlar om, säger han.
Littorin drar också paralleller till den svenska skolan, där han menar att många familjer redan har tappat förtroendet för den offentliga verksamheten.
Han pekar på Malmö som ett exempel där föräldrar enligt honom väljer bort vissa skolor eller flyttar från kommunen för att ge sina barn en bättre skolgång – i klasser med färre invandrare och färre problem. Samma utveckling riskerar nu att drabba äldreomsorgen, varnar han.
Från mänsklig omsorg till minutstyrning
Under intervjun återkommer Littorin flera gånger till hur äldreomsorgen förändrats under de senaste decennierna. Han jämför dagens hemtjänst med den äldre modell som fanns på 1970- och 1980-talen.
Då kunde en undersköterska ha ett fåtal vårdtagare under ett arbetspass. I dag handlar arbetet ofta om att hinna med ett stort antal schemalagda insatser under tidspress. Enligt Littorin kunde en undersköterska tidigare ha fyra eller fem vårdtagare under ett arbetspass. I dag kan samma person behöva hantera uppemot 30 insatser på en dag.
Resultatet, menar han, blir att mänsklig kontakt och social gemenskap trängs undan. För många äldre är hemtjänstpersonalen den enda mänskliga kontakt de har under dagen.
– Att man åtminstone kan sitta ner och titta på varandra och säga hej, säger han.
LÄS ÄVEN: Han låg i sin egen avföring i åtta timmar – ”Men säger jag något blir jag av med jobbet”
Intervjun går också över i ett bredare resonemang om hur tidigare institutioner som ålderdomshem och mentalsjukhus avvecklades under slutet av 1900-talet.
Littorin menar att avvecklingen av mentalsjukhus, långvård och traditionella ålderdomshem var en del av en större omställning där stabila institutioner ersattes med mer individualiserade lösningar. Han medger att de gamla systemen hade brister, men framhåller samtidigt att de erbjöd trygghet, gemenskap och tillgång till personal dygnet runt.
Enligt honom har många människor med omfattande behov hamnat mellan stolarna när ansvaret flyttats över till kommunerna, samtidigt som resurserna inte följt med. Han efterlyser inte en återgång till de gamla institutionerna i oförändrad form, men menar att samhället har förlorat något viktigt när långsiktiga och stabila omsorgsmiljöer försvann.
Som exempel berättar han om en släkting som bodde på det tidigare mentalsjukhuset i Lund, Sankt Lars, och som enligt honom aldrig klarade omställningen till ett ensamt liv utanför institutionen utan tog sitt liv.
”SD borde aldrig ha gått med på detta”
Littorin nöjer sig inte med att kritisera regeringen. Han riktar även skarp kritik mot Sverigedemokraterna, som han menar borde ha stoppat undantaget.
LÄS ÄVEN: INTERVJU: SD vill ha livstid för våldtäkter mot äldre
Han menar att partiet accepterar ett undantag som direkt påverkar många av de egna väljarna, eftersom en stor del arbetar inom äldreomsorgen eller själva är beroende av den. Samtidigt hävdar han att den fortsatta invandringen på sikt riskerar att missgynna partiet politiskt, eftersom många nyanlända enligt honom i hög utsträckning röstar på vänsterpartierna.
Jag tror det är lönedumpning. Man ska komma ihåg att det här med fri invandring och öppna gränser från början inte var en socialdemokratisk idé, även om Socialdemokraterna senare har burit upp den. Från början drevs den av krafter inom Moderaterna och Moderata ungdomsförbundet (MUF), där Ulf Kristersson tillhörde den generation som argumenterade för öppna gränser.
Nils Littorin, läkare och partiledare för Malmölistan
– De här hundratusentals människorna som har kommit under den här regeringen kommer ju inte att rösta på en stram invandringspolitik. Majoriteten av dem kommer att rösta på S, V och MP. Så de gräver ju sin egen grav med den här politiken.
Samtalet övergår därefter till en bredare diskussion om migrationen i Sverige.
Littorin menar att regeringen och Tidöpartierna vilseleder väljarna genom att fokusera på minskad asylinvandring samtidigt som den totala invandringen fortsatt ligger på höga nivåer när anhörig- och arbetskraftsinvandring räknas in.
Han pekar på länder som Danmark, Finland, Polen, Slovakien och Ungern som exempel på stater som enligt honom för en betydligt mer restriktiv migrationspolitik.
– Det var inte det som folk röstade för, säger han.
LÄS ÄVEN: När den inbillade godheten går före ansvaret – och de äldre får betala priset
Varför tror du att regeringen gör dessa undantag?
– Jag tror det är lönedumpning. Man ska komma ihåg att det här med fri invandring och öppna gränser från början inte var en socialdemokratisk idé, även om Socialdemokraterna senare har burit upp den. Från början drevs den av krafter inom Moderaterna och Moderata ungdomsförbundet (MUF), där Ulf Kristersson tillhörde den generation som argumenterade för öppna gränser. Nils Littorin avslutar:
– De partierna har traditionellt stått nära näringslivet och såg invandringen som ett sätt att pressa ned lönerna och försvaga den fackliga organiseringen. Därför är det så viktigt för Moderaterna att fortsätta ha en hög invandring. Då blir undantaget inom äldreomsorgen ett kryphål för att kunna motivera fortsatt invandring genom arbetskraftsinvandringen.
123 083 33 50
