Lämnade Sverige för Portugal: “Vi kommer nog aldrig tillbaka”

De flydde inte från bomber eller hunger – de flydde från något svårare att mäta: ett land där tryggheten vittrat sönder, där kulturen förnekas och där systemet blivit viktigare än människan. I denna artikel berättar Camilla Grepe, “Stefan” och Per Erik Håkansson varför de lämnade Sverige – och varför de inte tror att landet går att rädda. Det handlar om våld, migration, tystnad och en förlorad framtidstro. Men också om Portugal – och känslan av att plötsligt kunna andas igen.
– Jag kommer från Malmö. Idag skulle jag inte gå igenom Malmö på natten, säger en av svenskarna.

För Stefan (som heter något annat), en läkare med bakgrund i SSU, kom brytpunkten under en vanlig morgon:

– En morgon när jag gick in på mobilens nyhetssändningar och såg om alla bombdåd och skjutningar så tänkte jag, det här håller inte längre, jag måste göra någonting. Det var ett starkt ögonblick, jag kände att jag måste härifrån, det här kommer inte att hålla.

Stefan vill vara anonym. Han befinner sig fortfarande delvis i Sverige och oroar sig för vilka konsekvenser hans uttalanden kan få. Bara det, menar han, säger mycket om det politiska och sociala klimatet i Sverige idag.

– Jag uppfattar det som att jag har känt likadant hela tiden men det är de politiska partierna som förändrats. Vänstern och Socialdemokraterna har blivit helt galna. Socialdemokraterna har blivit ett maktparti som skiter i sina tidigare värderingar.

LÄS ÄVEN: 800 bombdåd senare – svenskar söker skydd på Åland

Missa inte vårt PLUS-innehåll!

Arab hotade trycka in pistol i elevs mun – klassen var “rasister” när polisen tillkallades

Stefan kopplar den svenska samhällsförändringen direkt till migrationspolitiken:

– Allting bottnar ju där. Att vi har fått en så stor invandring på så kort tid. Det är inte hållbart – och vi har överskridit vår gräns för vad som är hållbart många gånger.

Det samhällsklimat jag minns från min barndom på västkusten i Sverige på 70-talet – det finns här nu.

”Stefan”, svensk läkare

Han beskriver också hur den kulturella förnekelsen och sekulariseringen påverkat hans känsla av tillhörighet:

– Förnekandet av den svenska kulturen gör ont, känner jag. Man läser alla krönikörer som på midsommar förnekar allt som är svenskt. Jag är inte kristen – men genom mognad och ålder har mitt intresse för den kulturella kristenheten blivit allt starkare. Han fortsätter:

– Här bejakar man ju den andligheten på ett helt annat sätt. Det samhällsklimat jag minns från min barndom på västkusten i Sverige på 70-talet – det finns här nu.

”Jag gjorde min värnplikt när jag översatte Landsplågan Islam”

Camilla Grepe är bättre känd för sin roll som skoldebattör och översättare. Hon var tongivande i debatten om religion i skolan och översatte Hege Storhaugs Landsplågan Islam – en bok hon själv beskriver som en intellektuell värnplikt:

– Jag brukar säga att jag gjorde min värnplikt när jag översatte Landsplågan Islam. Den boken lärde mig enormt mycket om hur islam påverkar den enskilda individen.

LÄS ÄVEN: REPORTAGE: Socialdemokraterna tvångsflyttar svenska barn för “integrationen”

Grepe beskriver en spontan men avgörande vändpunkt i livet:

– Vi hade egentligen inte tänkt emigrera, men plötsligt stod vi inför möjligheten att faktiskt göra det. Väl där hittade vi drömstället. Det fanns ingen återvändo. Vi hade hittat hem.

Löfven hade lika gärna kunnat säga att “makten är hotad”, när han påstod att demokratin var i fara.

Camilla Grepe, Portugal

Fyra månader senare hade hon och hennes sambo sålt allt, packat en container och flyttat till en liten bergsby norr om Lissabon. Men flytten var inte bara praktisk – den bar en ideologisk klangbotten:

Grepe ser Sveriges politiska system som en vänsterfascistisk struktur:

– Från en uppväxt i Unga Örnar till begravningen i Fonus, kunde svensken, tuggandes korven från Goman, iklädd Domus baskollektion, försäkrad i Folksam och boendes i HSB, födas, leva och dö inom Rörelsen.

– Så visst är Sverige ett tydligt vänsterfascistiskt land om man börjar leta efter kännetecknen. Har man väl sett dem, kan man inte göra dem osedda.

Hon beskriver hur statsvetare redan efter andra världskriget började identifiera kännetecken på fascistiska statsskick – och att Sverige passade in på flera av dessa punkter: kopplingen mellan stat, kyrka, fack och näringsliv.

– Löfven hade lika gärna kunnat säga att “makten är hotad”, när han påstod att demokratin var i fara. Ur en fascistisk regims synvinkel är en borgerlig valseger just det – en statskupp.

“Skulle inte gå igenom Malmö på natten”

Per Erik Håkansson, pensionerad och tidigare portföljförvaltare vid Danske Bank, från Malmö och idag bosatt i Portugal, är tydlig med varför han lämnade Sverige:

– Det Sverige som fanns på 60-talet, det finns här nere nu. På tjugo år har man tagit in två miljoner invandrare i Sverige. Vi kommer nog aldrig att flytta tillbaka.

LÄS ÄVEN: LISTA: Härifrån kommer nya svenska medborgare 2024

Hans upplevelser från Malmö och Göteborg är skarpa:

– Jag kommer från Malmö. Idag skulle jag inte gå igenom Malmö på natten. Risken för att invandrargäng skall råna mig och slå ner mig är för stor. Han fortsätter om Göteborg, där han arbetade:

Gäng med unga män från framförallt Marocko gjorde allting osäkert, även för mig som jobbade där.

Per Erik Håkansson, Portugal

– Jag rekommenderar inte en ensam tjej att gå igenom Nordstan efter sju på kvällen. Gäng med unga män från framförallt Marocko gjorde allting osäkert, även för mig som jobbade där.

– Här nere låser vi inte ens dörren om vi går ut och äter. Det hade jag inte gjort om jag hade bott i Göteborg, det kan jag lova.

Hur ser du på sambandet mellan kriminalitet, migration och den samhällsförändring som skett i Sverige?

– Det är en korrelation som är extremt hög. Tar du in 20 procent fler människor så blir BNP per person väldigt mycket lägre. Ska det gå jämt ut, så måste ju de som kommer producera lika mycket som vi som är i Sverige – och det finns ju inte på kartan. Det blir ett minus. Och när det handlar om så många människor blir det minuset supertungt.

LÄS ÄVEN: Från bombdåd till skolfrid – svenska barnfamiljer flyr till Åland

Han menar att alla vet att det inte är läkare som kommer till Sverige, även om det lät så i medierna under en tid. Man har tagit in för många och man har inte koll på vilka man tar in.

När vi kommer in på antalet bombdåd i Sverige de sista åren säger han:

– Det är skillnad på de som flyttar hit till Portugal och de som kommit till Sverige. Varken jag eller mina svenska vänner som flyttat hit är intresserade av att bomba något. Det är en annan sorts människor. Man tar heller inte emot lika många utomeuropeiska migranter här, långtifrån.

“Det är redan kört”

På frågan om Sverige går att vända uttrycker alla tre en djup skepsis.

– Fortsätter det i tangentens riktning så kommer det inte att sluta väl, säger Stefan. Jag har svårt att se hur det skall gå till.

– Jag betvivlar att den går att vända, säger Håkansson. Då måste man ju samla ihop och skicka hem en massa människor och det kommer man ju aldrig någonsin att göra. Han utvecklar:

– När det gäller de kriminella gängen, varför skulle de återvända när de gör såpass stora pengar i Sverige? Då måste man ju fysiskt samla ihop dem och skicka hem dem, men det finns det ju inget parti som vågar knysta om. Det är redan kört, tror jag.

Grepe sammanfattar:

– Vi verkar dras till det livsfarliga i tron att vår godhet ska betvinga deras naturliga instinkter och beteenden. Steve Irwin var en australiensare som gillade att leka publikt med stingrockor, tills en stingrocka en dag fick för sig att döda honom. Så kan det gå.

Det finns inga samordnade flyktingströmmar ut ur Sverige – ännu. Men bland dem som lämnat finns en gemensam berättelse: om att det inte längre går att leva i förnekelse. Om att systemens sönderfall inte längre är en abstraktion, utan ett skäl att lämna allt bakom sig. Och om att det som en gång var hemlandet har blivit platsen där man tystnar – medan rösten allt oftare verkar vakna någon annanstans.

LÄS ÄVEN: Ekeroth: Fullt förståeligt att svenskar flyr

Gillade du den här artikeln?

Om du uppskattar Samnytts journalistik och vill att tidningen ska överleva bli då prenumerant!

• Klicka för att se prenumerationserbjudanden.
• Den som vill stötta genom Swish kan skicka valfri donation till: 123 083 3350 
• Vill du hellre donera på andra sätt finns mer information om det här