Några framsteg gjordes inte och efter mötet sade Sveriges migrationsminister Heléne Fritzon (S) i ett uttalande till Europaportalen att hon inte ställer sig främmande till att EU helt sonika kör över Polen och Ungern och de övriga länder som framhärdar i att själva få besluta om vilka och hur många migranter man ska ta emot.

EU-domstolen slog i en dom nyligen fast att EU centralt har rätt att tvinga länderna i unionen att ta emot migranter. Fritzon hoppas att domen ska få de länder som trilskats att rätta in sig i ledet. I annat fall vill hon att förhandlingarna kring omfördelningsprogrammet avbryts och att Polen, Ungern och andra länder som sätter sig på tvären körs över genom omröstning i EU-parlamentet.

– Jag är inte främmande för det. Ska EU-samarbetet fungera långsiktigt så är det nog så vi behöver göra i vissa avgörande frågor, sade Fritzon.

Den svenska migrationsministern fick dock inte gehör för denna hårdare överstatliga linje på det ministermöte som hölls i torsdags. Flertalet deltagande ministrar vill fortfarande försöka lösa frågan genom att nå enighet.

Man inser efter Brexit att den nationella kontrollen över migrationen är en viktig fråga för de enskilda EU-ländernas medborgare och att åtgärder som de Fritzon föreslår skulle kunna leda till att fler länder lämnar unionen. Även i länder som Sverige, med ett extremt högt asylmottagande, har de migrationspolitiska frågorna seglat upp som de en majoritet av väljarna håller för viktigast när de ska rösta i allmänna val.

I de länder där regeringarna vill behålla den nationella kontrollen över inflödet av migranter, menar man att EU-domen upphör att vara relevant redan den 26 september. Det är det datum som anges som slutdatum för omfördelningsprogrammet. Migranter som anländer till EU efter det datumet omfattas inte. EU-kommissionen avvisar dock den tolkningen och menar att omfördelningsprogrammet i sig fortsätter att gälla trots att inga nya migranter tillförs programmet.