Stockholms stad har redan bidragit med miljoner till moskébygget i Skärholmen genom markrelaterade insatser och beslut som möjliggjort projektet. Nu pekar nya uppgifter på att den övriga finansieringen kan spåras till den ökända islamistiska rörelsen Millî Görüş, via insamlingar kopplade till dess europeiska nätverk. Därmed fördjupas bilden av ett projekt där offentliga medel och externa aktörer möts – och sätter ytterligare press på ansvariga politiker att förklara vilka kontroller som gjorts, vad man känt till och vilket ansvar staden faktiskt tagit.
Planerna på jättemoskén i Skärholmen, som Samnytt tidigare rapporterat om, har under flera år varit föremål för debatt. Nu aktualiseras frågan på nytt efter uppgifter om hur projektet finansieras.
LÄS ÄVEN: Jättemoskén i Skärholmen: Hemlig finansiering, islamistiska kopplingar – och oro bland boende
Missa inte vårt PLUS-innehåll!
Ett tyskt IBAN-konto som leder till KT Bank AG i Frankfurt, syns både i Skärholmens moskés egna annonser och i videomaterial från Hasenat TV, som är en turkisk-språkig mediekanal på nätet som producerar och sprider innehåll med tydlig islamistisk profil.
Kanalen har i flera sammanhang kopplats till miljöer kring Millî Görüş och fungerar som en plattform för att nå ut till en bred diaspora i Europa.
Innehållet består ofta av religiösa program, predikningar och informationsinslag – men också uppmaningar till engagemang i olika islamiska projekt, däribland moskébyggen.
LÄS ÄVEN: Chocksiffror: 4200% ökning av moskéer i Sverige – på mindre än 25 år
Statsvetaren Daniel Schatz var först med att i en tweet nyligen peka på att insamlingen till Skärholmsmoskén är kopplad till organisationen EMUG, “Europäische Moscheebau- und Unterstützungsgemeinschaft e.V.” som är en del av den europeiska struktur som omger den islamistiska rörelsen Millî Görüş.
Internationella analyser och forskningsstudier beskriver genomgående Millî Görüş som en del av den politiska islamismen, med rötter i den turkiske islamistiske ledaren Necmettin Erbakan. I europeiska säkerhets- och forskningssammanhang pekas rörelsen ut som en religiös-politisk aktör med ideologiska ambitioner, och i flera länder har den varit föremål för granskning av myndigheter.
Sammantaget ger internationella källor en relativt samstämmig bild av Millî Görüş som mer än enbart en religiös organisation – utan som en del av ett bredare islamistiskt nätverk.
En konflikt som funnits från början
Redan när planerna på moskén först blev kända väckte de starka reaktioner. Projektet, som omfattar en byggnad med plats för omkring 1 200 besökare – indelade efter kön – och verksamheter utöver själva bönehallen, lyftes av förespråkare som ett tillskott för området.
LÄS ÄVEN: Nya jättemoskén byggs för fullt – då ska den stå klar
Samtidigt uttryckte boende oro för hur etableringen skulle påverka stadsdelen. Frågor om segregation, påverkan på närmiljön och vilka aktörer som faktiskt stod bakom projektet återkom.
Det var också i detta skede som uppgifter började cirkulera om kopplingar till Millî Görüş. Företrädare för moskén har konsekvent avvisat att verksamheten skulle ha politiska eller ideologiska syften och i stället framhållit att det rör sig om religiös och social verksamhet.
LÄS ÄVEN: Klart: Ny jättemoské ska byggas i Kalmar
Trots invändningarna gick projektet vidare och Stockholms stad gav klartecken till detaljplanen. Besluten har i efterhand kritiserats, inte minst när det gäller hur bakgrunden till de inblandade aktörerna har granskats.
I Samnytts tidigare rapportering har det också lyfts att offentliga medel använts för markrelaterade åtgärder i området, något som ytterligare bidragit till debatten om kommunens roll.
Även själva handläggningen har ifrågasatts, där ansvarsfördelningen beskrivits som otydlig. Kritiken har därmed inte enbart handlat om själva byggnaden, utan om processen som lett fram till beslutet och vilka kontroller som faktiskt gjorts.
Frågorna som återstår
De nya uppgifterna förändrar inte att projektet redan har fått formellt klartecken, men de förskjuter fokus i debatten. Från att främst ha handlat om ideologiska kopplingar handlar det nu i högre grad om finansiering och islamistiska strukturer som byggs upp i det svenska samhället.
Företrädare för Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, vill inte kommentera uppgifterna och hänvisar i stället till att frågor bör skickas via mejl. MUCF har idag tagit över det ansvarsområde som tidigare låg under SST, Nämnden för statligt stöd till trossamfund.
Samtidigt uppges att det är oklart om ärendet ens faller inom myndighetens ansvarsområde, att man inte kan uttala sig på rak arm och att något svar – om det alls ges – kan bli att myndigheten inte kan svara.
Beskedet blir därmed att inga konkreta uppgifter lämnas i nuläget, samtidigt som någon tydlig ansvarsfördelning eller vilja att klargöra frågan inte framgår.
Om insamlingar till projektet kanaliseras via organisationer kopplade till Millî Görüş väcks allvarliga frågor om transparens, ansvar och kontroll.
Moskébygget i Skärholmen har därmed blivit mer än en lokal byggfråga – det är ett ärende där flera större samhällsfrågor möts och där svaren fortfarande till stor del saknas.
LÄS ÄVEN: Mona Walter om islamismens tysta krig mot Sverige
Samnytt har även sökt ansvariga socialdemokratiska politiker i Stockholms stad och Exploateringskontoret, för att få svar på frågor om finansiering, kontroll och ansvar. Ingen av de tillfrågade har varit tillgänglig för att kommentera uppgifterna.
Därmed kvarstår den kanske mest centrala frågan – hur det kan komma sig att ett projekt av denna omfattning i praktiken finansieras genom en kombination av offentliga medel från Stockholms stad och insamlingar kopplade till den islamistiska och ultranationalistiska rörelsen Millî Görüş – och vad detta säger om de ansvariga politikernas roll och prövningar i processen.
