Mutskandaler skakar kollektivtrafik och kommuner – SD-toppen Henrik Vinge: ”Toppen av ett isberg”

Korruption, mutor och misstänkt svindleri i offentlig sektor har den senaste tiden hamnat i fokus efter flera uppmärksammade fall runt om i landet. I Region Stockholm och kollektivtrafiken Storstockholms Lokaltrafik (SL) misstänks tjänstemän ha tagit emot mångmiljonbelopp i mutor kopplade till upphandlingar, samtidigt som en razzia mot stadshuset i Sundsvall lett till misstankar om grov förskingring. Samnytt har talat med Henrik Vinge, vice partiledare för Sverigedemokraterna och gruppledare i riksdagen, om korruptionen i offentlig sektor – och om partiets förslag för att komma åt det växande problemet.

I Region Stockholm är sex personer misstänkta för grovt givande och tagande av muta efter att omkring 15 miljoner kronor enligt utredningen ska ha betalats ut i utbyte mot att vissa företag fått uppdrag som underleverantörer inom SL-trafiken.

Samtidigt utreds flera personer i Sundsvalls kommun efter ett uppmärksammat tillslag mot stadshuset tidigare i år, där misstankar om bland annat grovt svindleri och förskingring riktats mot kommunanställda.

LÄS ÄVEN: Invandring har gett Sverige mer korruption

Fallen har åter aktualiserat frågan om hur sårbar offentlig sektor är när stora upphandlingar, komplexa leverantörskedjor och bristande kontrollfunktioner sammanfaller. Regeringen och Sverigedemokraterna har i år gått fram med ett återinfört straffrättsligt tjänstemannaansvar och presenterat ytterligare åtgärder för att stärka kontrollen och bekämpa korruption inom kommuner, regioner och statliga verksamheter.

LÄS ÄVEN: Röster från Migrationsverket: ”Det är inte bara korruption – det är grov brottslighet”

Henrik Vinge är jurist, riksdagsledamot och gruppledare för Sverigedemokraterna i Sveriges riksdag. Sedan 2022 är han även partiets vice partiledare. I riksdagen har han länge varit en av partiets mest profilerade företrädare i rätts- och kriminalpolitiska frågor och driver bland annat frågor om skärpta åtgärder mot organiserad brottslighet, korruption och välfärdsfusk. Samnytt kontaktar Vinge.

Ni beskriver de senaste korruptionsskandalerna i regioner och kommuner som tecken på en “röta i systemet”. Hur omfattande bedömer ni att problemet faktiskt är i Sverige i dag?

– Betydligt större än vad många tror. Det är i praktiken omöjligt att veta hur omfattande det är eftersom vi i dag inte har den typen av granskning och uppföljning som skulle behövas.

Han menar att Sverige länge haft en självbild av att vara nästan fritt från korruption.

– Många gånger har vi sagt att det nästan inte förekommer korruption i Sverige. Men de här fallen visar att det är toppen av ett isberg.

När man tog bort tjänstemannaansvaret skapades en gråzon där det blev möjligt för tjänstemän att agera mer godtyckligt. När vi nu återinför det skickar vi en tydlig signal – arbetar man för det offentliga så arbetar man för allmänheten, och då ska man följa lagar och regler.

Henrik Vinge, gruppledare och vice partiordförande Sverigedemokraterna

Enligt Vinge har stora och komplexa upphandlingar skapat situationer där oegentligheter kan uppstå.

LÄS ÄVEN: Ny rapport: Korruptionen i Sverige blir mer professionell

– Det finns ett uttryck som säger att tillfället gör tjuven. När man har väldigt stora och komplexa upphandlingar som är svåra att granska uppstår tillfällen för den som vill förskingra pengar. De tillfällena måste vi se till att inte uppstår. Han fortsätter:

– Vi måste stärka arbetet mot korruption och öka transparensen i upphandlingarna. Det måste gå att spåra beslut och genomföra revisioner så att man kan upptäcka oegentligheter i efterhand.

Återinfört tjänstemannaansvar

Vinge lyfter också det återinförda straffrättsliga tjänstemannaansvaret som en central reform.

– Det kommer att bli lättare att bevisa att någon har brustit i sitt tjänsteansvar än att bevisa de mer konkreta brotten, som till exempel förskingring. Det innebär att fler fall kommer att kunna leda till fällande domar.

LÄS ÄVEN: Tidöregeringen föreslår utökat tjänstemannaansvar

Han betonar också reformens signalvärde.

– När man tog bort tjänstemannaansvaret skapades en gråzon där det blev möjligt för tjänstemän att agera mer godtyckligt. När vi nu återinför det skickar vi en tydlig signal – arbetar man för det offentliga så arbetar man för allmänheten, och då ska man följa lagar och regler.

Kommer tjänstemannaansvaret också att omfatta politiska beslutsfattare?

– Ja, det är minst lika viktigt. Det handlar om att människor ska kunna lita på att de som företräder det allmänna fattar beslut för allmänhetens bästa och inte för sin egen skull. Och det gäller oavsett om man är politiker eller tjänsteman.

”Problemen finns i båda ändar”

Ni talar om högriskupphandlingar i kommuner och regioner. Vilka typer av upphandlingar är mest utsatta för korruption enligt er?

– Det finns ganska många olika sorter. Man kan säga att problemen finns i båda ändar. I stora kommuner och regioner, till exempel Region Stockholm, handlar det ofta om väldigt stora pengar och komplexa upphandlingar som rör många aktörer. De är svåra att granska, och därför finns det risk för korruption. Henrik Vinge fortsätter:

Det finns en tydlig koppling mellan gängkriminaliteten, alltså den organiserade brottsligheten och den här typen av korruption. Det finns olika beräkningar, men en stor andel av den totala brottsliga ekonomin utgörs av bedrägerier.

Henrik Vinge, gruppledare och vice partiordförande Sverigedemokraterna

– Samtidigt har vi den andra änden, mindre kommuner. Där är upphandlingarna kanske inte lika stora, men man har inte alltid samma resurser – vare sig kompetens eller personal – för att granska dem. Det gör att brottsliga aktörer kan utnyttja situationen för att skapa fördelar för sig själva på skattebetalarnas bekostnad. Han utvecklar:

– De här problemen kan alltså finnas i olika delar av det offentliga Sverige. Därför behöver arbetet mot korruption vara tillräckligt starkt för att hantera olika typer av riskupphandlingar och säkerställa att de går rätt till.

LÄS ÄVEN: Kriminalvårdare och intagna i muthärva – fem begärs häktade efter razzia på anstalt

Ser ni kopplingar mellan den organiserade brottsligheten och de korruptionsfall som nu uppdagas i kommuner och regioner?

– Det finns en tydlig koppling mellan gängkriminaliteten, alltså den organiserade brottsligheten och den här typen av korruption. Det finns olika beräkningar, men en stor andel av den totala brottsliga ekonomin utgörs av bedrägerier. Han går vidare:

– Det handlar inte minst om olika typer av välfärdsbedrägerier och annan brottslighet som är kopplad till den offentliga sektorn. Genom att komma åt den här typen av brott kan man också strypa en viktig intäktskälla för den organiserade brottsligheten.

Om de reformer ni föreslår genomförs – hur lång tid tror du att det skulle ta innan allmänhetens förtroende för offentlig förvaltning faktiskt börjar återhämta sig?

– Jag tror att det kommer att ske stegvis. Redan när vi genomför de här åtgärderna och man börjar se att fler fall rapporteras i media, att fler personer ställs till svars, då kommer människor att se att vi faktiskt tar tag i det här på riktigt. Det tror jag i sig kan stärka förtroendet. SD-toppen fortsätter:

– Samtidigt tar det naturligtvis lite tid innan allmänheten uppfattar att man verkligen har kommit åt grogrunden för korruption. Men jag tror att man ibland underskattar hur snabbt sådant här kan gå. När människor börjar känna att det inte längre fungerar att fuska – att man faktiskt åker fast om man manipulerar upphandlingar – då kommer många att sluta. Han utvecklar:

– Brottslingar söker sig då någon annanstans. Jag tror därför att vi kan få effekt ganska snabbt om vi agerar, och att förtroendet för offentlig förvaltning gradvis kan börja stärkas redan när de här reformerna sätts i gång.

”Vinner de rödgröna kommer förslagen att rivas upp”

Hur tror du att vänsteroppositionen och Socialdemokraterna förhåller sig till det här om de skulle vinna valet i höst, kommer att riva upp förändringarna?

– Ja, tyvärr är det ju så. Vi lägger förslag efter förslag på det kriminalpolitiska området som skulle få stor effekt. Men vinner de rödgröna kommer de att riva upp dem. Han fortsätter:

– Det är av två skäl. Dels av ideologiska skäl – de tycker inte om den här typen av hårdare tag mot brottsligheten. Men det är också av ekonomiska skäl. De vill lägga pengarna på andra saker, som klimatsatsningar, invandring och sådant. Henrik Vinge avslutar:

– Då har man inte heller råd att ha en polisverksamhet och brottsbekämpning som kostar ganska mycket pengar.

LÄS ÄVEN: Över 67 000 personer kopplas till gängkriminalitet i Sverige – regeringen: ”Allvarligt läge”

Utredningarna i Region Stockholm och Sundsvalls kommun pågår fortfarande och flera personer är misstänkta för allvarliga ekonomiska brott. Samtidigt har fallen satt ljuset på hur stora offentliga upphandlingar och komplexa leverantörskedjor kan skapa utrymme för korruption.

I intervjun pekar Henrik Vinge också på kopplingar mellan denna typ av brott och den organiserade brottsligheten, där bedrägerier och välfärdsbrott utgör viktiga intäktskällor. Frågan om kontrollen över offentliga medel – och hur långtgående åtgärder som krävs för att stoppa fusk, mutor och svindleri – väntas därför fortsätta vara en central politisk fråga framöver.

LÄS ÄVEN: Polisforskare: Omfattande korruption inom svensk polis