Nyårsafton närmar sig och det gamla året ska ringas ut och sammanfattas. När det gäller den invandrardominerande gängkriminalitetens utveckling är facit för 2018 en dyster läsning. Nästan en person i veckan har skjutits ihjäl i gängrelaterade konflikter. Stockholmspolisen liknar situationen vid ett krigstillstånd.

44 personer har, när bara några dagar av 2018 återstår, skjutits ihjäl i landet under året. Det är nytt rekord. Såväl hårdare vapenlagar som riktade insatser mot de kriminella invandrargängen har införts men utan att man lyckats bryta den negativa utvecklingen.

– Det påminner om krigstillstånd, säger Stockholmspolisens expert på gängkriminalitet, Gunnar Appelgren, i en kommentar till SVT.

Fler dystra siffror
Andra uppseendeväckande siffror relaterade till den grova gängkriminaliteten är att fler än 800 skjutvapen har beslagtagits under året och att nästan en person om dagen har häktats misstänkt för grovt eller synnerligen grovt vapenbrott. Det är mångdubbelt fler än året innan.

I Stockholm berömmer sig polisen ändå för att man inom ramen för insatsen Max fått ned siffrorna något som annars skulle ha varit ännu högre. I år har man bland annat ”bara” haft en dödsskjutning i månaden att utreda i huvudstaden med omnejd, vilket är något färre än under 2017.

Små framgångar i Stockholm
Stockholmspolisen menar sig också ha lyckats hålla de två kriminella invandrargrupperingarna Shottaz och Dödspatrullen i Rinkeby i schack genom att bura in flera av gängens nyckelpersoner för vapen- och narkotikabrott.

Gunnar Appelgren vill dock inte ta ut någon seger i förskott. Först om tre-fem år menar han att man kan börja utvärdera huruvida insatserna haft framgång och man lyckats bryta den negativa gängkriminella trenden.

Olika typer av riktade insatser
Insatserna består bland annat i ökad punktmarkering av ledande gängkriminella som man av olika skäl inte ännu lyckats lagföra för brott. Andra åtgärder är ökad polisiär närvaro i områden med utbredd drogförsäljning, fler fordonskontroller och visitationer mot kända gängmedlemmar, utökad spaning, telefonavlyssning och hemlig kameraövervakning.

Gunnar Appelgren är övertygad om att dödsskjutningarna skulle varit ännu fler om dessa massiva åtgärder inte satts in. Samtidigt menar han att det inte räcker – det polisiära trycket i de laglösa bostadsområdena behöver bli ännu högre.

Resurskrävande verksamhet
Det är samtidigt insatser som kräver omfattande personella resurser, något som är en bristvara inom polismyndigheten, varför andra typer av brott inte hinns med att utredas. Nyligen beslöt Stockholmspolisen av resursskäl att helt upphöra med att utreda bedrägeribrott där värdet av det bedragarna lurat till sig understiger 5 000 kronor. En i realiteten ”avkriminalisering” kommenterade polisen beslutet.

Stort inflöde av skjutvapen och granater
Det stora inflödet av illegala skjutvapen och granater över gränsen är en starkt bidragande orsak till att skjutningarna ökat så kraftigt, förklarar Appelgren. Här behövs ett tätare samarbete mellan polis och tull och motsvarande myndigheter i andra länder, menar han.

Behöver slå hårdare mot gängens ekonomi
För att punktera de kriminella gängens ekonomi behöver även Skatteverket och Ekobrottsmyndigheten involveras ytterligare i kampen. Man måste bli bättre på att komma åt drog- och vapenpengarna.

Återväxten stort problem
Ett stort problem är också gängens återväxt. Att medlemmar mördas tycks inte avskräcka unga rekryter i ’utanförskapsområdena’ från att ansluta sig till gängen. Här behövs utökade sociala insatser, menar Appelgren.

Kommer ta många år
Någon ”quick-fix” tycker Stockholmspolisens expert på gängkriminalitet inte att svenska folket ska förvänta sig. Den negativa utvecklingen har pågått och eskalerat så länge att det kommer att ta många år av riktade insatser innan Sverige är tillbaka till något som kan kallas ett normalt tillstånd, i motsats till det ”krigstillstånd” som Appelgren liknar dagens situation vid.