Nato hotar genom sin Kosovostyrka KFOR ingripa mot serbiska demonstranter i norra Kosovo. Det skriver militäralliansen i ett inlägg på Twitter. “KFOR kommer vidta vilka nödvändiga åtgärder som helst för att alltid bibehålla en säker och trygg miljö i Kosovo”, heter det.

Det är oroligt i norra Kosovo. Bakgrunden är att Kosovos Nato-uppbackade styre från och med 1 augusti har krävt att alla, även serber, börjar använda registreringsskyltar på sina fordon som utfärdats i huvudstaden Pristina.

I norra Kosovo har den serbiska majoriteten hela tiden vägrat se sig som något annat än serbiska medborgare. De har därför insisterat på att fortsätta använda serbiska nummerplåtar på sina bilar.

Blockerar vägar

Under helgen stängde kosovansk polis gränsövergångar till Serbien. Den relativt fria rörlighet som tidigare funnits mellan Serbien och Kosovos nordliga delar, och som gjort att serber på båda sidan av gränsen enkelt kunnat besöka vänner och släktingar, vill Pristinastyret begränsa.

Ge bort Samnytt PLUS i julklapp! 🎄🎅

Överraska någon med en prenumeration på Samnytt Plus. Den perfekta julklappen för den som värdesätter ocensurerad journalistik.
Ge bort en prenumeration

I protest mot det har serber blockerat flera vägar i Kosovo. Bland annat har lastbilar fullastade med sten och sand ställts på tvärs över vägarna. Syftet är inte minst att försvåra för den kosovoalbanska majoritetsbefolkningen att använda gränsövergångarna.

Efter påtryckningar från USA, som förvånat i Serbien, har Kosovostyrets premiärminister Albin Kurti lovat utfärda en dispens med de nya nummerplåtsreglerna. Istället för 1 augusti kommer de träda i kraft 1 september. Villkoret är emellertid att de serbiska vägblockaderna försvinner.

Omtvistad region

Kosovo har en mycket omtvistad status. Sedan 2008 erkänner ett flertal länder, däribland Sverige, den fram till åtminstone dess serbiska provinsen som en självständig stat. Flera stater, inte minst Serbien, Ryssland, Kina och Indien, erkänner dock inte Kosovo. Inte heller Spanien, Grekland och Rumänien, tre länder som är medlemmar i såväl EU som Nato.

Kosovo har idag en till övervägande del albansk befolkning. Innan Kosovokriget 1999 fanns även en betydande serbisk befolkning i provinsen.

Efter Natos intåg har emellertid omkring hälften av Kosovos serbiska befolkning tvångsfördrivits ur regionen. Den etniska utrensningen av Kosovos serber var något som bland annat Human rights watch tidigt rapporterade om.

Nato hotar ingripa

Nu hotar alltså Nato att ta i med hårdhandskarna mot de upproriska serberna. ”KFOR kommer vidta vilka nödvändiga åtgärder som helst för att alltid bibehålla en säker och trygg miljö i Kosovo”, heter det bland annat i ett uttalande på Twitter.

Faksimil

Militäralliansen har två gånger tidigare, 1995 och 1999, bombat serber eller mål i Serbien under kontroversiella former. I synnerhet den senare bombkampanjen har fått skarp kritik.

Ett stort antal sjukhus, skolor, redaktionsbyggnader och historiska monument träffades av bomber, hundratals civila dödades, och Nato anklagades för att begå krigsbrott. Amnesty International släppte en rapport med bevis för att Nato medvetet bombat civila mål. Men den FN-ledda krigsförbrytartribunalen valde att aldrig utreda anklagelserna.