Under 2023 skulle Sverige ta emot knappt 1 000 stycken kvotflyktingar men det blev lite drygt hälften. Skälet var att Sverigebilden avskräckte vissa av flyktingarna och man stannade hellre kvar i flyktingläger.

Tidöavtalet mellan regeringen och Sverigedemokraterna stipulerar att Sverige skulle ta emot 900 kvotflyktingar i fjol, en rejäl minskning mot de 5 000 som den tidigare rödgröna regeringen hade som årligt mål. Det blev dock bara 541 stycken.

Anledningarna till detta ska enligt Migrationsverket vara flera – delvis den ökade hotbilden mot Sverige och des­informations­kampanjer om att svenska staten skulle kidnappa muslimska barn, men även koranbränningarna.

– Vi har helt enkelt i det läge som uppstod inte kunnat genomföra ett arbete på grund av den höjda terrorhotnivå som gjorts, säger Oskar Ekblad, sektionschef på Migrationsverket, till Aftonbladet.

Innan kvotflyktingar tas till Sverige utför Migrationsverket och Säpo kontroller av personerna på plats, men på grund av den ökade hotbilden mot Sverige kunde dessa inte utföras. Detta gjorde så att man i stället fokuserade på syrier i Jordanien med målet att 350 stycken därifrån skulle tas till Sverige. Med hänvisning till Sverigebilden avböjde dock några chansen att komma hit.

Fokus på Kongo

”Kvotflyktingarna ställde i hög utsträckning frågor om Sverige kopplat till en negativ Sverigebild”, står det i Migrationsverkets rapport för 2023.

Enligt migrationsminister Maria Malmer Stenergard (M) har man gjort allt för att nå målet på 900 kvotflyktingar och för att förbättra Sverigebilden i den muslimska världen.

Även i år har staten ett mål på 900 stycken kvotflyktingar men nu med ett fokus på i synnerhet Kongo och kvinnor, flickor och hbtq-personer.