Till 2045 är målet att Sverige ska ha en elproduktion med tillhörande elnät som ska kunna leverera ungefär dubbelt så mycket el som i dag, men nu varnas det för att finansiering saknas och att det kommer bli kunderna som ska betala ännu högre elräkningar.

Regeringens energipolitiska inriktningsproposition innehåller tre punkter: planeringsmål, leveranssäkerhetsmål och energieffektiviseringsmål. I framtagandet av förslagen har elbranschen suttit med.

Medan företrädare beskriver det som en ”ambitiös inriktning” finns samtidigt en oro för att propositionen saknar etappmål, vilket riskerar göra att för lite sker på kort sikt.

Ytterligare en orosmoment är att det saknas finansiering i propositionens konsekvensanalys.

– Det ligger alldeles för långt fram i tiden och är helt ofinansierat. Det blir kunderna som får betala, säger Henrik Bergström, samhällspolitisk chef på Ellevio till TT.

Tappa acceptansen

Att leva upp till de olika målen kommer kräva stora utbyggnader av elnäten, en nota som via elnätsbolagen hamnar hos företag och hushåll.

– Då kommer vi tappa acceptansen. Vem kommer vilja ha det här om allting dumpas på befintliga kunder med samma skatter?