Det kontroversiella stålföretaget Stegra, tidigare H2 Green Steel, möter nu ny skarp kritik – denna gång från professor Bengt Kriström vid SLU. Den Sweco-rapport som företaget själv beställt och finansierat sågas som vilseledande, fylld av överdrifter, siffertrixande och metodfel. Rapporten har samtidigt försökt hållas dold – trots att den redan använts som grund för kommunala beslut.

Det är i en granskning gjord av Affärsvärlden som professor Bengt Kriström, expert på samhällsekonomiska analyser och verksam vid Sveriges lantbruksuniversitet, riktar hård kritik mot Swecos rapport om Stegras satsning i Boden. Rapporten, som beställts och betalats av Stegra, lyfter fram stora påstådda samhällsvinster – bland annat ett tillskott till BNP på 43 miljarder kronor.

Men enligt Kriström är den analysen inte bara metodologiskt bristfällig – utan direkt missvisande.

– Sweco mäter ekonomisk aktivitet, inte samhällsekonomisk lönsamhet. Att gräva en grop och fylla igen den kan också öka BNP, säger han till Affärsvärlden.

LÄS ÄVEN: Kammarrätten mörkar statliga pengar till Stegra

Kriström menar att rapporten följer ett välkänt mönster där fördelar systematiskt överdrivs och kostnader underskattas. Särskilt kritisk är han till hur rapporten uppskattar klimatnyttorna – något som enligt honom strider mot hur EU:s utsläppssystem faktiskt fungerar.

– Klimatvinsterna är väsentligt överdrivna. Rapporten missar att EU:s utsläppshandel sätter ett absolut tak för utsläppen. Effekten av ett nytt stålverk i Sverige blir därför mycket begränsad.

Försökte mörka rapport – som redan lämnats ut

Att Stegra initialt inte ville offentliggöra rapporten väcker enligt flera bedömare nya frågor om transparens och syftet med rapporten. Företaget kallade den internt arbetsmaterial – samtidigt som man lät Dagens Nyheter använda den i ett reportage. Även Bodens kommun hänvisade till rapporten i sin kommunikation, trots att den inte fanns tillgänglig för allmänheten.

Först efter begäran enligt offentlighetsprincipen kunde rapporten begäras ut via kommunen – och ligger nu tillgänglig digitalt.

Siffertrixande och metodfel

Kriström pekar på en rad metodologiska svagheter som enligt honom underminerar rapportens trovärdighet:

  • Rapporten saknar känslighetsanalys, något som normalt krävs för att avgöra hur robusta resultaten är.
  • Väsentliga kostnader som ny elnätsinfrastruktur, investeringar i Malmbanan och Luleå hamn beaktas inte tillräckligt.
  • Man använder en modell (Raps) som enligt Kriström är lämplig för regionalekonomiska analyser – men inte för att bedöma samhällsekonomisk lönsamhet.
  • Felaktigheter förekommer i hur begrepp används – exempelvis påståendet att samhällsekonomiska nyttor kan mätas i form av tillskott till BRP.

– Det är direkt felaktigt. Subventioner till kaffeodling i Kiruna skulle kunna öka BNP, men är samhällsekonomiskt olönsamt, exemplifierar Kriström.

Swecos svar: ”Inte en lönsamhetsbedömning”

I ett skriftligt svar till Affärsvärlden bemöter Sweco kritiken med påståenden om att deras rapport inte är tänkt att visa samhällsekonomisk lönsamhet, utan snarare nyttor – primärt i form av sysselsättning, skatteintäkter och regionala spridningseffekter.

Man betonar också att modellen som använts – Tillväxtverkets Raps – är etablerad och att Statistiska centralbyrån (SCB) uppdaterar underlagen för att hålla den aktuell.

En lång rad tidigare larm

Kritiken mot Stegra kommer inte som en isolerad händelse. Under det senaste året har varningssignalerna varit många. Det som en gång presenterades som en revolutionerande grön industrisatsning i Boden har fått allt fler att prata om ett andra Northvolt-fiasko.

LÄS ÄVEN: Illegala arbetare påträffade hos Stegra

Bland annat har det framkommit att:

  • Stegra bränner över en miljard kronor i månaden – utan intäkter.
  • Projektet drivs till stor del med statliga garantier, där skattebetalare står för miljardrisker om det kraschar.
  • Företaget har vägrat svara på frågor om kassaflöde, framtida intäkter eller när produktionen ens kan tänkas börja.
  • Det har även avslöjats att illegala arbetare arbetat på bygget, vilket lett till polisutredning.
  • Trots att klimatpåverkan i själva verket kan bli betydande på grund av användningen av naturgas, har företaget fått miljardbelopp i klimatbidrag.

Ett grönt luftslott – ett nytt Northvolt?

Bakom Stegra står samma riskkapitalduo – Harald Mix och Carl-Erik Lagercrantz – som låg bakom Northvolt, vars konkurs i våras kallats en av de största i Sveriges moderna historia. Nu växer farhågorna att även Stegra kan gå samma väg.

LÄS ÄVEN: Stegras stålexperiment kan bli nästa gröna jättefiasko – slukar miljardbelopp varje månad

Även andra tungviktare inom ekonomisk forskning, som Magnus Henrekson och David Sundén, har i flera rapporter slagit larm om tekniska, ekonomiska och klimatmässiga risker. Slutsatsen är att projektet varken är hållbart i längden – eller särskilt ”grönt”.

– Det är ett extremt högriskprojekt. Där ingen har getts rollen som djävulens advokat, utan alla inblandade har ett gemensamt intresse av att det inte granskas, konstaterar Svenska Dagbladets ledarskribent Peter Wennblad.

LÄS ÄVEN: Kommuns satsningar på “grönt” företag uppe i miljardklassen

Stegras påkostade gröna stålsatsning i Boden har hittills kantats av överskridna kostnader,uteblivna resultat och bristande transparens. Den Sweco-rapport som nu sågas av professor Bengt Kriström är bara ytterligare en pusselbit i ett växande mönster: ett bolag som överdriver nyttor, underskattar kostnader och spelar högt med offentliga medel – och där notan landar hos skattebetalarna.