Pisaskandalen i fjol där man undantagit nyanlända migranter för att få ett bättre resultat tycks inte ha varit en engångsföreteelse. Nu avslöjas att man ägnat sig åt samma slags exkludering även i andra mätningar.

Då Riksrevisionen tidigare i år slog fast att Sverige inte följt reglerna i den senaste PISA-studien sa utbildningsminister Anna Ekström (S) att vi nu får luta oss mer mot andra internationella skolstudier för kunskapsläget hos utrikes födda elever. Men även i PIRLS 2016 och TIMSS 2019 har man tagit bort utrikes födda.

– Det verkar som att man systematiskt gömmer undan brister i de här studierna och låtsas som att utvecklingen är betydligt bättre än vad den faktiskt är, främst för den här gruppen elever som är födda utomlands, säger Magnus Henrekson, professor i nationalekonomi vid Institutet för näringslivsforskning, IFN, till Expressen.

LÄS MER: Sverige fuskade till sig högt PISA-resultat – plockade bort lågpresterande invandrarelever

Samma personer på Skolverket som var ansvariga för den misslyckade PISA-undersökningen har varit delaktiga i genomförandet av båda studierna.

I PIRLS, den enda av de två studierna som mäter läsförståelse, finns allvarliga brister som sannolikt förbättrat de utrikes födda elevernas resultat, visar Expressens granskning. Skulle man räknat på korrekt sätt skulle Sverige ha fått färre poäng, en förändring som motsvarar nästan halva Sveriges uppgång sedan förra provtillfället.

Bröt mot reglerna

I TIMSS mäts fjärde- och åttondeklassares kunskaper i matematik och naturvetenskap. 2019 tillhörde Sverige de länder som exkluderade fler än fem procent av eleverna, vilket är maxgränsen. Bortfallet i årskurs åtta ökade också väsentligt sedan det förra provtillfället. Denna gång redovisas dock exkluderingsgraden i Skolverkets rapport.

LÄS ÄVEN: Statsradion stoppade avslöjande om PISA-skandalen

I rapporten framgår även att Skolverket i sina analyser precis som i PISA utgått från att skolorna får exkludera nyanlända elever som gått i svensk skola i flera år. Enligt regelverket får man i TIMSS inte exkludera elever som varit i landets skolsystem i mer än ett år.

Funktionsnedsättning

Att Skolverket skriver i sin rapport att elever som varit i skolsystemet i flera år ändå kan exkluderas på grund av bristande språkkunskaper kommenterar Pierre Foy, ansvarig för urval och dataanalys i TIMSS och PIRLS på IEA, så här:

– Alltså, om en elev fortfarande har utmaningar i skolsystemet efter 2,5-3 år, jag skulle inte tro att det beror på språkkunskaper, utan sannolikt någon annan typ av funktionsnedsättning.