15-åringar i Sverige fortsätter att prestera allt sämre i skolan. I den nya PISA-mätningen når resultaten i både läsförståelse och matematik de lägsta nivåerna som någonsin uppmätts för Sverige. Samtidigt visar undersökningen på ett växande problem för elever som redan har svaga kunskaper.
PISA-resultaten för 2025 innebär ett nytt bakslag för svensk skola. Sveriges 15-åringar tappar kraftigt i både läsförståelse och matematik jämfört med den förra mätningen 2022.
I läsförståelse landar Sverige på 466 poäng – 21 poäng lägre än 2022. Det är det sämsta svenska resultatet sedan PISA-mätningarna började. Även matematikresultatet, 464 poäng, är det lägsta som uppmätts och innebär ett tapp på 18 poäng på tre år.
Missa inte vårt PLUS-innehåll!
I naturvetenskap är utvecklingen däremot mer stabil. Sveriges resultat på 485 poäng skiljer sig inte statistiskt signifikant från resultatet 2022. Resultatet ligger samtidigt ungefär på OECD-genomsnittet.
En tredjedel klarar inte grundnivån
Särskilt oroande är utvecklingen bland de elever som har allra svagast resultat. Andelen svenska 15-åringar som inte når upp till PISA:s grundläggande kunskapsnivå har ökat kraftigt. I läsförståelse handlar det nu om 31 procent, jämfört med 24 procent 2022.
I matematik når 34 procent inte upp till grundnivån. För tre år sedan var motsvarande andel 27 procent. Det innebär att ungefär en tredjedel av Sveriges 15-åringar inte når den nivå som OECD definierar som grundläggande i läsning respektive matematik.
LÄS ÄVEN: Rapport: Svenska elever mest utsatta för hot och våld i skolan
Skolverkets analyschef Anna Castberg beskriver utvecklingen som mycket allvarlig.
– En tredjedel av de svenska 15-åringarna når inte upp till vad OECD definierar som en grundläggande nivå i läsförståelse och matematik. Det är mycket allvarligt eftersom att läsa och räkna är grundläggande färdigheter i skolan, i vardagen och för att kunna delta aktivt i samhället, säger hon.
Stora skillnader mellan elever
PISA-resultaten visar samtidigt att den svenska skolan fortfarande har stora skillnader mellan elever med olika socioekonomisk bakgrund.
Bland elever med mindre gynnsam socioekonomisk bakgrund når 49 procent inte upp till den grundläggande nivån i matematik. I läsförståelse är motsvarande andel 45 procent och i naturvetenskap 38 procent.
För elever med mer gynnsam socioekonomisk bakgrund är siffrorna betydligt lägre: 19 procent i matematik, 17 procent i läsförståelse och 13 procent i naturvetenskap.
Samtidigt finns en ny utveckling i årets mätning. Även elever från mer gynnade socioekonomiska grupper har försämrat sina resultat kraftigt. Skolverket konstaterar därför att skillnaderna mellan grupperna inte ökar i årets PISA – men främst eftersom de högpresterande eleverna också har tappat mark.
Sverige inte ensamt
Den svenska utvecklingen sker samtidigt som resultaten faller på bred front internationellt. Även övriga nordiska länder uppvisar historiskt låga resultat i läsförståelse och matematik.
Skolverket betonar därför att det inte går att peka ut en enda förklaring till utvecklingen. OECD:s analyser visar att nedgången är bred och att varje land behöver undersöka möjliga orsaker på elev-, skol- och samhällsnivå.
Sverige ligger samtidigt ungefär på OECD-genomsnittet i både läsförståelse och matematik. Finland ligger högre än Sverige i läsförståelse medan Danmark ligger på ungefär samma nivå. Norge och Island ligger lägre. I matematik ligger Danmark och Finland på samma nivå som Sverige medan Norge och Island ligger lägre.
Det finns också vissa positiva besked. Svenska elever uppger en högre upplevd trygghet i skolan än 2022 och ligger över OECD-genomsnittet på den punkten. Eleverna har också hög närvaro och uppger att de får gott lärarstöd.
Totalt deltog omkring 760 000 15-åringar från 91 länder och regioner i PISA 2025. I Sverige genomförde 6 688 elever från 206 skolor undersökningen.
Åkesson: Blev inte så bra
På sociala medier kommenterar SD-ledaren Jimmie Åkesson mätningen:
LÄS ÄVEN: Forskare: Tala klarspråk om invandrarelevers skolresultat
