Polisen och övriga brottsbekämpande myndigheter föreslås få möjlighet att i utredningar om grova sexualbrott mot barn använda fiktiva barnpornografiska bilder. Det framgår av en lagrådsremiss från regeringen, som även vill ge utrymme för andra särskilda provokativa åtgärder och för att lägga in falska fordonsuppgifter i hemliga operationer.
En helt ny lag ska enligt förslaget ge brottsbekämpande myndigheter ett tydligt rättsligt stöd för att använda så kallade särskilda provokativa åtgärder under förundersökning. Skälet är att vissa grova brott är svåra att komma åt med nuvarande metoder, inte minst när gärningspersoner rör sig på nätet, i slutna miljöer eller bara tar kontakt med den som själv ger sken av att vara delaktig i brott.
En av de mest uppmärksammade delarna rör utredningar om allvarliga sexualbrott mot barn och grovt barnpornografibrott. Där ska myndigheterna kunna dela fiktiva barnpornografiska bilder för att bygga förtroende hos misstänkta eller ta utredningen vidare.
Missa inte vårt PLUS-innehåll!
Det handlar inte om att sprida verkliga övergreppsbilder på barn. Materialet ska vara påhittat och användas som ett verktyg i utredningen.
Agera under täckmantel
Tanken är att polisen ska kunna agera mer trovärdigt under täckmantel. Provokativa åtgärder innebär i praktiken att myndigheten aktivt träder in i en situation där den misstänkte räknar med att möta en annan kriminell.
Metoden är känslig, eftersom det måste vara klart var gränsen går mellan att avslöja redan pågående brott och att själv förmå någon att begå ett brott. Därför vill regeringen ha ett särskilt lagstöd i stället för att verksamheten vilar på mer allmänna rättsliga principer.
Regeringen menar att den nya lagen ska ge bättre förutsättningar att utreda och lagföra allvarlig och svårutredd brottslighet.
Fiktiva fordon
Lagrådsremissen tar även upp ett annat verktyg för hemlig verksamhet. En separat lag ska göra det möjligt att skapa fiktiva fordonsuppgifter, så att fordon som används av brottsbekämpande myndigheter vid en kontroll inte kan kopplas till Polisen eller någon annan sådan myndighet.
Syftet är att det ska bli svårare för kriminella nätverk att avslöja spaningsbilar genom att slå upp registreringsnummer eller på annat sätt spåra ägare och användare.
Förslagen vilar på ett utredningsarbete som startade 2024 och ledde fram till betänkandet ”Särskilda provokativa åtgärder” hösten 2025. Regeringen skickar nu lagförslagen till Lagrådet.
Om riksdagen antar lagstiftningen är avsikten att reglerna ska börja gälla den 1 mars 2027.
