Regeringens elcykelpremie har kritiserats för att vara en för skattebetalarna dyr symbolpolitik som inte ger några miljövinster. Icke desto mindre har den blivit populär. Nu avslöjas att en avgörande faktor bakom populariteten kan vara att den är lätt att tillskansa sig genom fusk.

Upp till 10.000 kronor kan man via Naturvårdsverket kvittera ut i elcykelpremie efter ett regeringsbeslut initierat av Miljöpartiet. Det är det många som har gjort. Långt ifrån alla dock av miljömedvetenhetsskäl. I stället har kriminella upptäckt att det är enkelt att lura till sig dessa pengar.

Det går till så att man köper en av de dyraste elcyklarna som ger den högsta premien men ser till att ta det på öppet köp. När man sedan fått de 10 000 kronorna utbetalda lämnar man bara tillbaka cykeln och får hela köpeskillingen åter.

För de svenska skattebetalarna handlar det inte om småpengar. Hittills har över en kvarts miljard kronor betalats ut i elcykelpremie och i flera hundra fall har det redan uppdagats att detta har skett till kriminella. Hur många fler bedrägerier som kan komma att avslöjas är oklart.

I en del fall har den som ansökt om elcykelpremie inte ens köpt någon elcykel. I stället har man köpt någon billig vara i den butik som säljer elcyklar och sedan manipulerat kvittot. Naturvårdsverket som hanterar utbetalningarna har inte gjort några kontroller, utan bara betalat ut skattepengarna.

Att brotten uppdagades berodde i stället på att Naturvårdsverket började få in kvitton på elcyklar som man redan tidigare betalat ut premie för. Dessa har lämnats in av kunder som utan vetskap köpt en elcykel som någon annan kund lämnat tillbaka efter att ha kvitterat ut premien.

Fusket drabbar också handlarna som står med cyklar som är osäljbara eftersom det inte går att få någon premie för dem. Att det inte finns något enhetligt nationellt system för de ramnummer som är kopplade till premieutbetalningarna har gjort det ännu svårare att upptäcka brott men lättare att begå dem.

Att inte betala tillbaka premien om man återlämnar cykeln är brottsligt. Dock har ingen person återkrävts på pengarna. Detta på grund av att Naturvårdsverket saknar rutiner för att följa upp ärendena. Det har även visat sig svårt för laglydiga kunder att betala tillbaka premien eftersom Naturvårdsverket även saknar rutiner för detta.

På Naturvårdsverket kallar man det som sker för ”en härva” och anser sig ha belägg för att organiserade ligor ligger bakom en stor del av bedrägerierna. Vilken sorts ligor det rör sig om uppger man däremot inte.

På Naturvårdsverket slår man ifrån sig kritiken om bristfälliga rutiner och hänvisar till att alla bidragssystem kan missbrukas. Hittills har man polisanmält 125 fall av premiefusk.