Dem omstridda Nämnden för prövning av oredlighet i forskning (NPOF) friar Sameh Egyptson från samtliga misstankar om fabricering eller förfalskning i hans avhandling om politisk islam. Beslutet markerar slutet på en lång lawfare-liknande process som väckt frågor om hur offentlig prövning av forskning utövas och eventuellt missbrukas.

I sitt beslut slår NPOF fast att Egyptson inte gjort sig skyldig till allvarliga avvikelser från god forskningssed, som fabricering eller förfalskning. Nämnden har granskat 111 påstådda felaktigheter – bland annat anklagelser om faktafel, manipulation av originalkällor och brister i vetenskapliga resonemang – och kommit fram till att de småfel som kvarstår inte når upp till oredlighetsnivå.

LÄS MER: Doktorerade på politisk islam – åtalsanmäls

Egyptson har själv i efterhand rättat vissa påpekade brister, och dessa ändringar togs i beaktande. De misstankar som låg utanför nämndens mandat (till exempel vissa etiska frågor) bedömdes inte heller leda till någon ogillande stämpel.

Efter tolv års ideellt arbete för samhället och två och ett halvt år efter att de officiella anmälningarna gjordes har myndigheten för prövning nu meddelat sitt beslut, trots den oreda som länge rått inom forskningsområdet.

Nu går jag och firar segern med mina vänner i… pic.twitter.com/YxoPEHrdSk
— السويدي Egyptson (@samehegyptson) October 8, 2025

Efter beslutet skrev Egyptson på sociala medier att han nu går och “firar segern med mina vänner i Stockholm” och tackade alla som stöttat honom genom den långa processen.

Anmälningar, etikprövning och hot

Egyptsons avhandling, “Global politisk islam? : Muslimska brödraskapet & Islamiska förbundet i Sverige”, färdigställdes och godkändes vid Lunds universitet 2023. Den väckte genast kritik från islamistiskt och vänsterpolitiskt håll för sina slutsatser och för att individer namngetts och organiserade kopplingar mellan svenska muslimska föreningar och Muslimska brödraskapet pekats ut. Egyptson utsattes även för personliga hot.

LÄS MER: Åklagare inleder förundersökning mot forskare som granskat politisk islam i Sverige

Överklagandenämnden för etikprövning (ÖNEP) lät sig påverkas av de aktörer som fann avhandlingen obekväm. Man hävdade att Egyptson hanterat känsliga personuppgifter utan adekvat etikprövning och beslutade att anmäla ärendet till åklagare.

Även Lunds universitets egen nämnd för avvikelser från god forskningssed gav efter för anklagelserna från islamistiskt och vänsterpolitiskt håll och ändrade sig i efterhand till ståndpunkten att avhandlingen borde ha genomgått etikprövning.

Tillbakavisade anklagelserna

Egyptson har å sin sida tillbakavisat påståendena om att ha hanterat några personuppgifter som kan kallas känsliga. Han har påtalat att alla namn han använt i avhandlingen är på personer som själva valt att vara offentliga.

LÄS ÄVEN: Följ Sameh Egyptsons disputation: Islamister har infiltrerat Sverige

I februari 2024 inledde åklagare en förundersökning, med fokus på om ett tillstånd för etikprövning krävdes för att publicera uppgifter om religiös tillhörighet och domar för brott. Men i mars samma år lade åklagarkammaren i Malmö ner utredningen, med motiveringen att det inte fanns tillräckliga skäl för fortsatt förundersökning, implicerat att det inte funnits några sådana från början.

Obekväm forskning för vissa

För vissa har Egyptsons avhandling uppfattats som obekväm – den tar sig an ämnen som många forskare och institutioner räds närma sig och helst undviker för att inte hamna i blåsväder. Kritiskt granskande forskning om politisk islam, muslimska nätverk och maktförhållanden inom svensk muslimsk offentlighet har under lång tid varit förenad med risker att bli ifrågasatt eller censurerad. Många har därför i kontrast till Egyptson valt det säkra alternativet självcensur.

LÄS MER: Forskare varnar för islamisters infiltration av svenska partier: ”Det är dags att utreda saken nu”

I fallet Egyptson har anmälningsprocedurer, etikprövningsinvändningar och hot om juridisk prövning upplevts av honom själv och andra som varianter av lawfare – att via rättsliga eller para-akademiska mekanismer försöka tysta eller hindra forskning man ogillar.

Kritik mot NPOF som prövande organ

Beslutet att fria Egyptson innebär inte att NPOF går fri från den principiella kritik man varit föremål för. I forsknings- och akademikerkretsar har nämnden ifrågasatts för att fungera som ett slags censurinstans snarare än en garanti för forskningsintegritet.

Kritik har riktats mot att nämnden, genom att granska forskning ”ex post” – efter att ett verk publicerats – utgör en osäkerhetsfaktor för forskare: man vet aldrig vilka delar som kan bli föremål för anmälan och prövning och vad detta i så fall kan få för disciplinära och andra konsekvenser. Det kan leda, och har lett, till att forskare undviker kontroversiella ämnen.

NPOF:s verksamhet har liknats vid rättsprocesser, men utan samma öppenhet som i domstol. Nämndens beslut har inte sällan uppfattats som politiskt motiverade snarare än fattade utifrån av en strikt vetenskaplig bedömning.

Vad betyder detta framöver?

Det nu fattade beslutet stärker Egyptsons legitimitet som forskare och skapar ett prejudikat för liknande ärenden i framtiden. Det kan minska den otrygghet som forskare länge upplevt över att ge sig i kast med känsliga, politiskt laddade ämnen.

Det enskilda friande beslutet utgör samtidigt inget garanterat skydd för den fria forskningen. Det utpekade behovet av tydligare regler för etikprövning, personuppgiftshantering och akademiskt ansvar kvarstår som tidigare.

LÄS ÄVEN: Professor råkade upptäcka att de flesta våldtäkter begås av invandrare – riskerar åtal
LÄS ÄVEN: NY RAPPORT: Invandrare begår flest våldtäkter – nu räds forskarna bakom rapporten repressalier

Paludan berättar: Därför är jag besviken på Jimmie Åkesson