Samnytt har tidigare rapporterat om de extremt höga kostnaderna för att bygga nya stambanor för höghastighetståg som kan färdas i hastigheter på 360 km/tim. Nu kommer nya uppgifter om att prislappen kan bli ännu högre – uppemot 7 miljarder kronor per mil räls och att alltsammans ska lånefinansieras.

Tidigare priskalkyler har landat på runt fem och en halv miljard kronor per mil för den redan beslutade Ostlänken. Men den kostnaden framstår nu som närmast låg när milkostnaden för sträckan Göteborg-Borås beräknas.

Dyrast i hela Europa

Här landar prislappen på hisnande 6,9 miljarder per mil – den högsta för ett sådant projekt någonsin i hela Europa. En anledning till de skenande kostnaderna är att Trafikverket överväger att inte dra rälsen på traditionellt sätt på banvall i marknivå utan på så kallade landbroar på upp till 20 meters höjd.

Totalkostnaden bara för den sträckan angavs ursprungligen till 33 miljarder kronor. Den har sedan justerats uppåt till 44 miljarder och de senaste beräkningarna indikerar att det i stället kan handla om 55 miljarder.

Den kostnaden är i sin tur högre än vad hela Ostlänken ursprungligen beräknades kosta när projektet började planeras 2018. Nu har prislappen justerats upp med ytterligare nästan 30 miljarder kronor.

Ett sätt att sänka prislappen är att använda den japanska byggmetoden som Trafikverket nu vill snabbutreda.

20 meter höga landbroar

Konkret rör det sig om en byggmetod för höghastighetsräls som utvecklats i Japan och som även används i Kina. Den har vidareutvecklats i Sverige och går i korthet ut på att rälsen läggs i 60 meter långa gjutna block som vilar på pelare placerade med 15 meters avstånd.

Pelarna är som lägst 3 meter och som högst 20 meter höga. Varje sektion om 60 meter beräknas ta 18 veckor att färdigställa om sex arbetslag arbetar på det samtidigt.

Tidningen Dagens Nyheter har i kontakter med byggbolagen Peab, NCC och Skanska räknat ut att järnväg av det här slaget skulle kunna anläggas för en väsentligt lägre kostnad på mindre än två miljarder per mil. Det är mindre än hälften av de billigaste officiella beräkningarna och långt mindre än en tredjedel jämfört med de dyraste.

De högre priserna i Trafikverkets egen utredning och de ännu högre priser som DN slår larm om kommer strax innan riksdagen senare i juni ska klubba ett beslut om att avsätta 876 miljarder kronor till satsningar på infrastruktur fram till år 2033.

”205 miljarder räcker ingenstans”

I den budgeten ska en rad andra infrastruktursprojekt också rymmas. Regeringens tanke har fram till nyligen varit att ”bara” 205 av de 876 miljarderna skulle gå till höghastighetsbanorna men enligt besked från Trafikverket räcker de pengarna ingenstans.

Prislappen uppges även fördyras av att endast ”klimatsmart” cement och stål ska få användas när landbroarna byggs. Andra hävdar att höghastighetsräls på landbroar kan bli billigare än det traditionella markalternativet.

En lösning för finansiering som diskuteras i skenet av de kraftigt ökade kostnaderna är att ta jättelika lån för att finansiera höghastighetsprojekten. För detta trycker bland annat Vänsterpartiet på.

Kalla fötter hos SD, KD och M

Stora delar av det kontroversiella byggandet av ett stambanenät för höghastighetståg har redan klubbats av en enhällig riksdag. De delsträckor som det redan finns riksdagsbeslut på tros kosta cirka 153 miljarder kronor under förutsättning att de kalkyler som nu ligger på bordet inte måste revideras på nytt.

För övriga delar av höghastighetsjärnvägarna har emellertid Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna fått kalla fötter och säger i nuläget nej. Även Liberalerna är kritiska men är bundna av JÖK-överenskommelsen med regeringspartierna där man godkänt byggandet under punkt 28.

först runt 2045-2050 beräknas ett stamnät för höghastighetståg kunna tas i drift.